Mamma Mia-stjärnan Sussie Erikssons ärliga ord om jobbet: "Väldigt dubbla känslor"

Med bygdespelet "Höga Kusten – Sanningar och skrönor på sågverkens tid" skulle man kunna säga att Sussie Eriksson återvänder till sina rötter. Hennes pappa Lennart Eriksson är nämligen fortfarande omtalad som revykung i hemstaden Ludvika.

Men "Höga Kusten – Sanningar och skrönor på sågverkens tid" är ingen traditionell revy, understryker Sussie. Föreställningen, som bygger på artisten Tomas Ledins släkthistoria, är betydligt mer allvarstyngd.

– Den handlar om hur Tomas farfar blev bortauktionerad som barn och hamnade hos en elak storbonde. Men så finns det också en jättefin kärlekshistoria i grunden, för han blir förälskad i storbondens dotter, säger Sussie.

När Svensk Dam får sig en pratstund med Sussie har förberedelserna inför föreställningen, som har premiär den 11 juli 2024 på Höga Kusten Friluftsteater, inte riktigt satt igång än.

– Jag spelar storbondens fru. Hon är väldigt gudfruktig och tror på det goda. När jag läser manus framstår det som att hon har noll humor. Men det ska bli spännande att kanske försöka plocka fram den delen när vi väl börjar repetera.

Morgan Alling spelar din make i pjäsen. Hur trivs ni ihop?

– Vi har stött på varandra ganska mycket under alla år. Han är underbar. Jag har alltid tyckt att när Morgan kommer in i ett rum börjar solen skina. Sedan kommer jag nog få be honom att vara tyst ibland. Han snackar väldigt mycket.

Din pappa Lennart levde sitt liv på scenen. Hur har han präglat dig som skådespelare?

– Väldigt mycket. Jag är uppväxt i en anda av att skriva, hitta på och lusten och längtan efter att stå på scen. Det fanns inget tvång. Bara glädje. Pappa hade erbjudanden i Stockholm men han fegade ur, tror jag. Det fanns något i honom som inte ville släppa taget. Men för honom var glädjen viktigast. Jag vet att jag har stretat emot när det kommit in ångest och tvång i saker. Det ska fanemig vara roligt.

Vad har du alltid i kylskåpet?

– En Goudaost och ett smörpaket och rökt skinka. Det är frukost och mellis och framför allt ett perfekt sätt att varva ner varje gång jag kommer hem från jobbet.

Hur är du som bilförare?

– Jag är mycket bra. Jag tycker att det är kul att köra bil. Jag tycker inte om att köra i mörker och regn, mörker och snö. Då skiter jag i det.

Vilket telefonsamtal förändrade ditt liv?

– När producenten Charlotte Olofsson ringde mig och erbjöd mig en roll i "Mamma Mia"-musikalen på Cirkus. Jag minns att hon sa: "Men, Sussie, du låter inte glad. Jag har precis pratat med Charlotte Strandberg och gett henne samma besked, hon hoppade och skrek". Men då var jag med i humorgruppen REA och trivdes jättebra. Nu visste jag att jag skulle behöva säga nej till dem. Så det var väldigt dubbla känslor.

Har du träffat någon i kungafamiljen?

– Jag har träffat allihop, nästan. Kungen, drottningen, kronprinsessan. De är ibland och tittar på föreställningar som man är med i. Drottningen var så imponerad av våra platåskor i Mamma Mia. Hon kom backstage och då hade alla på sig sina skor utom jag. Så hon skrattade åt mig, för jag var en halvmeter kortare än alla andra.

Vad har du för dold talang?

– Jag kan vika servetter så att de ser ut som... en del av den manliga anatomin. Om du förstår. Kan du skriva detta i tidningen verkligen? Men jag lärde mig det när jag var med i tjejgruppen Crème Fraiche och vi var på turné på Västkusten med Klasse Möllberg. Det var tokfest hela tiden. Jag lärde mig både det ena och det andra.

Vad dricker du helst till middagen?

– Vanligt vatten. Är jag ute och äter middag med kompisar tar jag ett glas vin, rött eller vitt beroende på vad jag äter.

Vad gör du en ledig dag?

– Jag försöker vara duktig på att ha minst en dag i veckan då jag bara "skrotar", som jag brukar säga. Sover länge. Går ut och njuter av vädret med min hund. Sedan vill jag ha laddat med en smaskig film eller serie till kvällen. Och en gosig stickning.

Vem skulle spela dig i filmen om ditt liv?

– Vanna Rosenberg vore perfekt! I peruk.

Vilket var ditt första sommarjobb?

– Jag var tidningsutdelare i Grängesberg. Åkte på min moppe där, min Puch Dakota. Jag kände väldigt snabbt: "aldrig mer".

Berätta om ditt bästa barndomsminne.

– Mamma och pappa höll på med en revy i Dalarna och jag ville så gärna vara med. Jag var kanske tre, fyra år. Jag var hos en barnvakt och var helt bångstyrig. Så pappa var tvungen att komma och hämta mig. Och jag minns så väl den där känslan när han lyfter upp mig och tar med mig till teatern. Det fanns en sådan trygghet i den miljön, scenlivet. Jag förknippar den med glädje och lust.

Vilken låt väljer du om det vankas karaoke?

– Jag får alltid panik, för det finns så många bra låtar. Jag gjorde en blunder en gång och valde en Whitney Houston-låt, det skulle jag aldrig ha gjort. Det var för svårt. Men kanske Papaya Coconut? Det slår väl aldrig fel.