Victorias orubbliga mammabeslut – efter egna uppväxten

Att vara kunglig är inte något nio till fem-jobb, det kan vi slå fast med en gång.

En kunglighet arbetar på sätt och vis dygnet runt, sju dagar i veckan, livet ut. Det är enormt mycket representation, det är resor både runt om i Sverige och utomlands – något som naturligtvis får konsekvenser och inskränker på familjelivet.

Vår kung var ju så ung, bara 27 år, när han tog över tronen efter sin farfar Gustav VI Adolf. Egentligen skulle ju kungens far, Gustav Adolf, ha reagerat där emellan men den tragiska flygolyckan 1947 gjorde att Carl XVI Gustaf blev näst på tur.

Kungen var alltså redan kung när han och drottning Silvia fick barnen Victoria, Carl Philip och Madeleine. Till skillnad från om han ”bara” hade varit kronprins under barnens uppväxt innebar kungatiteln en hel del uppoffringar – något som både kungen själv och barnen har vittnat om flera gånger genom åren.

– Mina föräldrar var väldigt kärleksfulla, och jag vet inga som är så generösa som dem, men de var borta mycket när jag var liten, på grund av sina åtaganden som kung och drottning, berättade till exempel prinsessan Madeleine när hon och maken Chris O'Neill gästade SVT:s pratshow Skavlan 2015.

Barbro Hultman, som arbetade vid hovet under många år, har sagt att det är svårt att jämföra de kungliga med vanliga förvärvsarbetare.

– Kungaparet arbetar ju inte från klockan nio till klockan fem och sedan kan de vara hemma och leka med barnen. De arbetar från klockan sju på morgonen till klockan fem på eftermiddagen – och sedan ska de i väg igen klockan sju på kvällen, har hon berättat för Expressen.

Drottning Silvia ska ha haft ständigt dåligt samvete för att måsta lämna barnen hemma om kvällarna när det var dags att lämna slottet för att åka ut på olika evenemang och uppdrag.

Även kronprinsessan Victoria har berättat om hur kungen och drottningen ofta var borta från barnen.

– Mamma och pappa var inte med oss barn så mycket som de själva säkerligen skulle velat. Men vi hade ju turen att ha väldigt bra barnflickor, det har betytt oerhört mycket. De första åtta, nio åren hade vi samma, två som avlöste varandra, sa hon i boken Victoria, Victoria!.

Och kungen själv sticker inte under stol med att han inte hade möjlighet att vara särskilt närvarande under Victorias, Carl Philips och Madeleines uppväxt.

I Karin af Klintbergs omtalade dokumentärfilm Kungen och jag, som hade premiär inför firandet av kungens 50 första år på tronen, svarar han så här när hon frågar om hur det gått att förena rollerna som monark och pappa:

– Så där, va?

– Det är lika bra att erkänna, jag var inte närvarande för jag var någon annanstans.

I dokumentären berättar kungen också om att han ändå inte hade kunnat vara till någon större hjälp med barnen, att han är dålig på just den biten . Han berättar också att han såg till att lägga sina joggingturer lagom till att barnen kom hem från skola och förskola, trötta och kinkiga.

– Då skyllde väl jag på att jag skulle ut och motionera, så jag försvann väl ut och sprang. När jag tänker tillbaka förstår jag väl inte riktigt hur det där gick riktigt, säger han i ”Kungen och jag” och berättar att han inte har något särskilt dåligt samvete kring detta.

– Nej, egentligen inte. Det kommer ju inte barnen att gilla, när jag säger det. Men det känner mig så väl nu att de vet precis vad de tycker och tänker.

Precis som kronprinsessan berättade i boken Victoria, Victoria! hade hon och hennes småsyskon barnflickor – något som kungen själv tror kan ha bidragit till att han tog på sig ännu mer jobb, eftersom barnen var omhändertagna.

– Man säger alltid att man skulle ha velat ha mer tid tillsammans med barnen och engagerat sig lite mer. Nu var vi så pass lyckligt lottade att vi hade hjälp, så på så sätt blev det kanske att man tog ut svängarna lite onödigt mycket när man hade barnflicka. Det var nackdelen med att ha barnflicka, att man tog mer jobb på sig, säger han i Kungen och jag.

Samtidigt tog Victoria redan från barnsben ett stort ansvar och visade på samma gång att hon i framtiden skulle bli en bra föräldrar, något som hennes lillasyster har vittnat om.

– Sedan vi var små, och mamma och pappa var borta mycket, så har hon alltid varit den som tagit hand om oss. Hon hittade på lekar och var en väldigt bra storasyster, har prinsessan Madeleine berättat i en intervju med SVT.

Och en sak är klar – kungabarnens uppväxt har påverkat hur de själva ser på föräldraskap.

– Jag känner att jag vill ägna all min tid åt mina barn just nu, för det saknade jag när jag var liten. Vår generation är mer delaktig i barnens uppfostran, speciellt fäderna, sa Madeleine när hon och Chris gästade Skavlan.

Nu har ju prinsessan Madeleine och prins Carl Philip inte lika framträdande roller i kungafamiljen. Men även kronprinsessan Victoria, som har ett betydligt mer späckat schema än sina småsyskon, tycker att det är väldigt viktigt att vara en närvarande förälder.

Det är förstås delvis en generationsfråga. Precis som Madeleine var inne på hos Skavlan så har samhället förändrats jämfört med hur det såg ut under 1970- och 1980-talen.

Något som Victoria också har kommenterat.

– Det är ju lite av en annan tid vi lever i. Det finns en större förväntan på att man ska vara hemma med barnen mer. Det hjälper även oss, att det finns en förståelse för att vi nu när vi har små barn inte kan vara borta lika mycket som man kan när barnen är äldre, sa kronprinsessan i en intervju med TT i samband med sin 40-årsdag.

Samtidigt sa hon att hela hennes liv ”går ut på att tjäna Sverige”. Ett tungt uppdrag som förstås inte är helt lätt att kombinera med att vara mamma till prinsessan Estelle och prins Oscar.

– Det är mycket som ska hinnas med på ett dygn och jag vill ju verkligen vara en tillgänglig mamma, närvarande och en mamma som är en god förebild också. Och det ska ju förstås kombineras med en yrkesroll och det är inte alltid så lätt, berättade kronprinsessan Victoria för TT.

För att få allt att fungera har även kronprinsessan Victoria och prins Daniel förstås fått lova att anlita barnflickor.

Även prins Carl Philip och prinsessan Sofia samt prinsessan Madeleine och Chris O'Neill har gjort det – men inte riktigt i samma utsträckning som Victoria och Daniel, något som förstås har att göra med vidden av deras uppdrag.

I deras fall liknar upplägget mer vilken annan välbärgad familj som helst.

– De ska försöka klara så mycket som möjligt själva. Men de behöver också få lite stöd och hjälp någon gång, en liten andningspaus. Det behöver alla barnföräldrar, har kungen sagt i en intervju med Aftonbladet.

Victoria och Daniel har en helt annan kravprofil. På senare tiden har Elvia Ramström, 28, arbetat som nanny åt Estelle och Oscar – hon kommer från Härnösand men är sedan ett par år skriven i en lägenhet vid Haga slott. Tidigare har familjen också anlitat flera engelskspråkiga barnflickor, ett led i prinsessan Estelles drottningskola – tanken har helt enkelt varit att hon ska lära sig att tala engelska på ett naturligt sätt.

2013 annonserade kronprinsessfamiljen efter en barnflicka via en exklusiv brittisk agentur och då läckte sällsynta detaljer om arbetsförhållandena ut – Ersättningen var då runt 6 000 kronor i veckan men då ingick också måltider och boende.

Samtidigt var kraven hårda med bland annat ett absolut förbud mot att lägga upp något om familjen i sociala medier.

Däremot är ju kronprinsessfamiljen generös med att dela med sig av livet på Haga slott och diverse högtidsfiranden via just sociala medier. Victoria har faktiskt själv berättat att hon tycker att det är viktigt att dokumentera Estelles och Oscars uppväxt.

I intervjun med TT när hon fyllde 40 år uttryckte kronprinsessan en sorg över det faktum att hennes offentliga uppdrag, med allt vad det innebär med resor och åtaganden, gör att hon går miste om vissa stunder med barnen. Hon berättade att hon därför ser till att dokumentera så mycket som möjligt.

– Man missar ju väldigt många fina ögonblick med barnen. Jag tillhör nog dem som är noggrann med att dokumentera barnens uppväxt. Jag försöker verkligen aktivt iaktta och skriva ner små saker som sker, sa Victoria då till nyhetsbyrån.