Ingmar Bergmans hårda ord om egna dottern – nu talar hon ut: ”Lämnades på barnhem”
I självbiografin Jag och min skugga berättar Ingmar Bergmans dotter Anna Bergman hur hon lämnades på barnhem bara två år gammal och växte upp under stökiga förhållanden.
För Svensk Damtidning berättar Anna också om styrkan att alltid se det ljusa i livet.
Ja, för trots att Anna Bergmans, 73, uppväxt kantats av dramatiska upplevelser, som skulle kunnat knäcka vem som helst, har det snarare gjort henne stark.
– Även om jag haft mycket negativt i mitt liv, så har jag alltid vänt det till något positivt. Jag sitter inte och gnäller, och klarar heller inte av människor som gör det, utan jag tar tag i det och går vidare. Annars hade jag inte suttit här idag eller ens överlevt, säger en sprudlande glad Anna över telefon från England, där hon bott sedan hon var 16 år.
Anna ursäktar sin knackiga svenska, säger att hon tappat många svenska ord efter snart 60 år utomlands. Men den är inte alls dålig. Orden strömmar ur Anna på klockren göteborgska och telefonlinjen riktigt sprakar av energi och livskraft.
– Jag mår jättebra, livet är bra!
Anna sitter hemma i sin stora och luftiga 3-rumslägenhet med två badrum och stor balkong i söderläge. Huset, som var nybyggt när hon flyttade dit för elva år sedan, ligger i utkanten av den charmiga lilla staden Romsey i grevskapet Hampshire, 1,5 timme sydost om London.
Flyttade närmare sonen
Under balkongen forsar den lilla floden River Test och Anna beskriver omgivningarna som tagna ur tv-serien Morden i Midsomer. Här älskar Anna att gå i naturen och det enda som saknas är en hund vid sin sida. Det är förbjudet i huset hon bor och Anna ser sig därför om efter något annat.
– Jag har alltid haft hund. Man ska akta sig för folk som inte tycker hon hundar.
Anna bodde många år i ett stort hus i Wimbledon i London, men bestämde sig efter två äktenskap och sex förlovningar för att flytta närmare sin älskade son Micky, 55, hans hustru Nicki och de två barnbarnen Hanna 24 och Lucas, 21.
– De är guldet i mitt hjärta och det dyrbaraste jag har! De bor en kvart härifrån och vi ses alltid på söndagslunch för att ” catch up on life”, säger Anna med äkta stolthet och kärlek i rösten.
Hon har svårt att ta emot kärlek och öppnar sig inte för speciellt många, men kärlek till sina nära kan hon ge i mängder, berättar hon.
Anna Bergman om relationen med Ingmar Bergman
Relationen till de egna föräldrarna Ingmar och Ellen Bergman var inte fullt lika bra.
I självbiografin Jag och min skugga berättar Anna hur hennes pappa Ingmar skriker: ”Jag lämnar dig och barnen. Barnen ville jag aldrig ens ha”, till hennes mamma Ellen.
Anna var då två år. Hennes mamma Ellen var mitt uppe i karriären som teaterregissör och bröt ihop. Hon kunde eller ville inte ta hand om de fyra barnen, Anna är inte säker på vilket.
– Så hon lämnade oss på barnhem. Kanske trodde hon att Ingmar skulle förflytta sig till en annan ruta, som i ett schackspel och komma till sans och hämta oss från den fruktansvärda institutionen. Men tyvärr kom varken Ingmar eller Ellen till vår undsättning. Ingmar var för upptagen med sin nya kärlek och lust, och med arbete, skriver hon i boken.
Räddningen blev till slut mormor Inger Lundström som hämtade hem sina barnbarn.
– Jag minns att jag var täckt av blåmärken och var mager som en svälthund, säger Anna uppriktigt.
Mormodern bodde hos dem en tid och Anna började känna sig trygg och älskad. Men spänningarna med dottern Ellen blev till slut för stora och mormor Inger lämnade familjen för sin son i USA. Anna och syskonen fick i stället en sträng barnsköterska.
Svåra tiden med mamman
Anna ville ha en bra relation med sin mamma, men så blev det inte.
– Misstron var djupt rotad, och hennes slag och elaka tunga gjorde det näst intill omöjligt. Barn är motståndskraftiga men det betyder inte att osynliga ärr inte bildas. De kan ta lång tid att blekna, om de någonsin gör det.
Anna längtade tidigt bort från hemmets otrygga och stökiga vrå. När hon får chansen att åka på en språkresa till England blir det startskottet på något nytt. Hon förälskar sig i landet som så småningom blir hennes nya hemland.
Här tar en osannolik karriär sin början. Anna har ”the look” och begåvning. Modelljobb leder in i filmbranschen och Bergmans dotter syns nu flitigt på filmduken. Men det är en helt annan historia…
Anna säger att hon har försökt att vara så rak som möjligt i skildrandet av sitt liv. Om Annas relation med pappa Ingmar till en början var mycket ansträngd, så når de mot slutet av hans liv ändå en slags försoning.
– Det var viktigt för oss båda. Man ska förlåta och gå vidare, inte sitta och gnälla, för då blir man sjuk.
Anna har bearbetat mycket av det hon varit med om genom att skriva och att måla.
Skrivit har hon gjort länge, men målat bara i några år. Det var hennes svärdotter Nicki som gav henne konstnärsmaterial och uppmuntrade henne att börja måla.
– Sedan kunde jag inte sluta. Jag fick ut så mycket av mina känslor. Till en början var det mest mörka tavlor, men nu är de mycket ljusare. Det finns inte så mycket mörker längre!
Fakta
Anna Bergman har skrivit en bok om sitt liv.
Född: 5 maj 1948 i Göteborg.
Familj: Sonen Micky, 55, hans hustru Nicki och barnbarnen Hanna, 24, och Lucas, 21.
Bor: Romsey, strax norr om Southhampton på den engelska sydkusten.
Gör: Konstnär och författarinna.
Aktuell: Med självbiografin Jag och min skugga. Har vernissage på Galleri Bellman i Stockholm, 20 - 26 maj.
LÄS MER: Så blev Ingmar Bergman demonregissören med hela världen