Åsa Regnér: "Det är svårt att vara toppolitiker och tonårsmamma"
Av: Catarina Lundgren Åström Foto: Catarina Lundgren Åström, IBL
Vinjett: Kvinnor med makt
Läs mer: Kärlekskrasch för båda prinsessan Sofias systrar
När Åsa Regnér växte upp i Motala drömde tjejkompisarna om att bli veterinärer, hästskötare, lärarinnor eller sjuksköterskor. Men inte Åsa, hon hade andra drömmar.
– Jag ville jobba med flickors rättigheter och flickors utveckling i världen. Det var i alla fall vad jag skrev i boken “Mina Vänner” som jag nyligen hittade när jag hjälpte mina föräldrar att flyttstäda, säger Sveriges barn-, äldre- och jämställdhetsminister Åsa Regnér när Svensk Damtidning träffar henne i New York.
Det är väl bara att konstatera att hon hittat rätt. Att jobba med jämställdhet går som en röd tråd genom Åsas liv. Nästan allt hon gjort i livet har handlat om kvinnors rätt till jämlikhet.
Åsa är i New York för att tala i FN under det årliga möte där medlemsstaterna redogör för vad de gjort för kvinnors rättigheter det senaste året.
Åsa finns på plats för 15:e gången, och det är tredje gången hon leder delegationen som svensk jämställdhetsminister. Närmast på programmet väntar att hon själv ska tala. Hon säger sig inte vara nervös och är som alltid väl påläst. Ett råd som hon tidigt fick av sin mamma som själv hade gjort en rejäl klassresa från ettan på Söder där hon växte upp i en arbetarfamilj.
– Min mamma var väldigt intelligent och var både snabb och road av läsning. Dessutom hade hon en vass tunga. Det såg hennes föräldrar som såg till att hon fick studera. Hon tog först studenten och började sedan på universitetet.
– Jag såg faktiskt en siffra nyligen att det bara var mellan 10 000 och 20 000 studenter på den tiden. Hon var en av dem. Dessutom både kvinna och från arbetsklassen vilket var extremt ovanligt på den tiden.
Åsa har ärvt mammas intresse för att lära sig och är snabbtänkt men också väldigt språkbegåvad. Åsa pratar inte mindre än fyra främmande språk flytande – tyska, engelska, spanska och portugisiska. Tyska var det första språket hon fördju pade sig i när hon åkte till Tyskland för att studera efter gymnasiet. Hon har en examen i språk och konstvetenskap därifrån.
– Sedan har jag en i stats vetenskap också, påpekar hon.
– Jag fick med mig hemifrån: läs hårt och stå på dig.
Innan Åsa åkte till Tyskland hade hon varit engagerad i moderaternas ungdomsförbund, bägge föräldrarna var aktiva i partiet. På plats i Tyskland insåg hon att det som Sverige redan hade var precis vad tyska feminister längtade efter. Hon började då läsa på om den svenska historien.
– Jag var väldigt intresserad av kvinnors rättigheter och upptäckte snabbt att moderaterna inte hade någon politik på det området. Jag tänkte att då kan man förändra inifrån, men sedan förstod jag att de inte ville samma sak som jag. Så då bytte jag parti till socialdemokraterna. Mina föräldrar hade stor respekt för att jag läste på innan jag tog det här beslutet. I dag tycker det naturligtvis att det är roligt att jag kommit så här långt i politiken, säger hon.
Läs mer: Vimmel! Se de urfina gästerna på klockfesten
Innan Åsa för tre år sedan blev erbjuden att bli barn-, äldre- och jämställdhetsminister av statsminister Stefan Löfven var hon chef for UN Womeni Bolivia och bodde i La Paz med sin i dag 16-åriga dotter och 14-årige son.
– Det var väldigt spännande och intressant under de två åren som vi bodde där, säger Åsa som är ensamstående mamma vilket inte alltid är det enklaste när man samtidigt är minister med fullbokad agenda.
– De har en väldigt engagerad pappa så vi delar verkligen på ansvaret. Det här är ett jobb som är väldigt svårt att gå ifrån klockan fyra, man kan säga att man borde göra det men jag tycker det är viktigt att säga att det är jättesvårt att kombinera den här typen av jobb med föräldraansvar. Jag gör verkligen så gott jag kan och i det här fallet tar deras pappa ett jättestort ansvar.
Självklart önskar hon att hon kunde ha mer tid för barnen, inte minst för att tonåren är en viktig tid att finnas till hands som mamma.
– De behöver prata mycket och kramas och det behöver jag också, säger Åsa.
På frågan om hon träffat någon ny man tystnar hon innan hon svarar med ett skratt.
– Jag får återkomma om det när jag har ett svar.
Just nu är det barnen som prioriteras för all hennes lediga tid.
– Vi samarbetar bra och de är ju ganska vana vid att jag jobbar mycket. Jag tror att det är tuffare när man har små barn som några av mina kollegor. Men det är klart att man vill finnas där hela tiden. Den här tiden kommer ju inte tillbaka.
Åsa visar sig också vara en riktig hurtbulle och har varit ute och sprungit innan solen gick upp.
– Jag vaknade vid fyratiden och kunde inte sova så då gav jag mig ut och joggade. Jag mötte inte en enda jobbare, säger hon.
Åsa springer 45 minuter varje dag oavsett väder och var hon befinner sig i världen.
– Jag har alltid joggingskorna med mig i bagaget, säger hon.
På frågan om var det varit roligast att springa svarar hon att Washington, dit hon ska i övermorgon, är en bra plats men favoriten är nog ändå Rio de Janerio. Åsa gillar Brasilien och dessutom pratar hon ju portugisiska.
– Det är nog min favoritplats.
Det har blivit många spännande resor via jobbet. Bland annat fick Åsa följa med drottning Silvia, prinsessan Madeleine och Chris O’Neill samt lilla prinsessan Leonore till Vatikanen för att träffa påven.
– Det är jag lite stolt över. Det var första gången en svensk jämställdhetsminister fått audiens hos påven för att prata om svensk politik. Så det var väldigt speciellt.
Drottningen har Åsa träffat vid flera tillfällen och hon är mycket imponerad över hennes arbete för utsatta barn.
– Drottningen är mycket engagerad i barns rättigheter och väldigt kunnig och respekterad för det. Så vi var inbjudna till Vatikanen för att prata om hur Sverige arbetar mot sexuella övergrepp mot barn.
Nu är det dags för Åsa att bege sig till FN-skrapan för att tala. Sedan väntar mottagning och seminarium på svenska generalkonsulatet hos Leif Pagrotsky.
Som vanligt är hon väl förberedd.
– Att vara påläst och ha passion för frågorna är väldigt viktigt för mig. Inte minst i dessa tider när det finns “alternativa fakta”, säger hon innan hon försvinner iväg över Första Avenyn.