Hemma hos Johan Pråmell: "Det lönar sig att köpa dyrt"

Estetik, stil och elegans. Johan Pråmell och sambon Claes Daléns hem är ett hem man vill umgås i, ett fantastiskt vackert hem där ingenting finns i onödan. Allt har sin genomtänkta design och form men på ett personligt sätt.

– Jag tycker att ett hem ska vara personligt och spegla dem som bor där. Jag har svårt för hem som känns som att allt är köpt på samma ställe, i samma butik. Visst, det kan bli fint och smakfullt men säger väldigt lite om personerna som bor där. Det är lätt att ”köpa” smak, antingen man har en stor eller liten budget. Är budgeten av den större sorten så är det bara att promenera in på Nordiska Galleriet och köpa allt man ser. Är den av den mindre sorten och alla inköp är från Ikea? Visst, det kan bli snyggt det också, men det speglar mer ägarnas ekonomi än personlighet.

Personlighet och estetik är två återkommande begrepp genom vårt trevliga besök och det är roligt att höra Johan berätta om hur hans och sambons hem har kommit till. Att det ligger mycket känsla, engagemang och kunskap bakom står snabbt klart. Här har vi att göra med två fullblodsproffs, dock två fullblod som har behövt enas under ett och samma tak. En utmaning som visade sig bli både lyckad och trivsam.

– Det är alltid en utmaning att förena två hem, även i det här fallet trots att vi båda hade god smak. Ha ha, jag vet, jätteödmjukt! Claes är väldigt svag för det avskalade skandinaviska uttrycket, medan jag är mer internationell och modig att blanda stilar och tidsepoker.

När Johan och Claes träffades skilde sig deras respektive inredning ganska markant åt. Men sedan hände något när de flyttade ihop.

– Vi upptäckte att vi hade fler gemensamma inredningsnämnare än vi först trodde. Ingen av oss är speciellt förtjust i mönster, vi har båda en fäbless för kvalitet, och vet att det lönar sig att köpa dyrt i längden. Våra bohag var en blandning av egna inköp, det som var köpt på auktioner och arvegods. Majoriteten av vår inredning gifte sig väldigt väl, jag vill nog påstå att de plockade fram det bästa hos varandra. I mitt tycke gör sig våra hem mycket bättre tillsammans än var för sig.

Precis som man önskar också i sin relation!

– Exakt! Så ska det vara på alla plan i ett bra förhållande, vi kompletterar varandra och har blivit bättre människor ihop, precis som vår inredning. Mycket praktiskt, det hela!

Att hemmet ligger på Östermalm är långt ifrån en slump, stadsdelen är Johans absoluta favorit och det ska mycket till för att han ska lämna sina kvarter.

– Jag har bott här länge och trivs väldigt bra. Vi hade letat ett tag men när vi hittade den här lägenheten föll vi båda två direkt. Rymden är fantastisk och så är den inte sönderrenoverad. Vi ville ha stora, sociala ytor och inte så många sovrum. Ditt hem ska spegla både din och din sambos smak och värderingar, men också var ni kommer ifrån, era respektive familjehistorier, säger Johan när vi slår oss ner i vardagsrummet. Eller salong, för att låna Johans eget uttryck på sitt favoritrum.

– Jag ser det som en salong mer än ett vardagsrum, och det ordet symboliserar för mig rekreation och avkoppling, och framför allt socialt umgänge. En salong kräver inget av dig, men du kräver en massa av en salong. Den ska vara vacker, den ska vara inbjudande, den ska vara det rum som är kliniskt rent. Ja, städat också, men det var inte det jag menade nu, utan nu menade jag ren från vardagssysslor. En salong, ja, den är för mig våningarnas motsvarighet till semestern på arbetsåret. Ett rum man kopplar av och har kul i!

Hela våningen andas just ”salong” och det känns i väggarna att man på riktigt har kul här! Men det är inte opersonligt alls, det är inrett med omtanke om varje vrå, varje sak, kulör och möbel.

– Jag tycker man ska älska precis allt i sitt hem, det ska ha en estetisk, emotionell eller funktionell funktion, annars hör det hemma på Bukowskis eller Blocket.

Det känns att ni har en bra blandning av såväl epoker som formgivare, det är svårt att få till mixen.

– Så är det och många är också rädda för att inredningen ska bli för eklektisk eller spretig, jag tycker inte det är något alls att vara rädd för. Man kan blanda stilar och årtionden, givetvis med fingertoppskänsla. En art nouveau-vas från slutet av 1800-talet måste inte stå på ett för den tiden typiskt bord, kontrasterna kan framhävas på ett mycket bättre sätt om den står på ett Arne Vodder-sideboard från 60-talet. Samma gäller antika möbler, generellt ska man inte överdosera med dem, och de man har tycker jag man ska lätta upp med någon modern sak, eller till exempel fotokonst ovanför. Jag har en Haupt-byrå som jag har en Taccia-lampa på och jag skulle i ärlighetens namn inte vara särskilt förtjust i någon av dessa separat, men tillsammans älskar jag dem.

Du verkar onekligen oerhört bevandrad i inredningens sagolika, men svåra, värld. Något tips du kan ge en lekman?

– Var försiktig med arvegods. Bara för att mormor älskade ett skåp måste du per automatik inte göra detsamma. Det är lätt att få dåligt samvete för att man inte sparar det, men jag tror inte att man älskar och saknar sin mormor mindre för att man inte har alla hennes möbler. Välj det du också älskar som du ärver och ta med till ditt hem, inget annat.

Johan jobbar bland annat som producent till Wahlgrens Värld som blivit en enorm succé och han är också med på ett hörn i Pernillas nya show.

– Jag har känt Pernilla i över 30 år, och alltid vetat hur kul, kaotisk, klantig, komisk och kärlekfull hon är, men var först inte säker på om hon vågade bjuda på sig själv i tv på samma sätt som hon alltid gjort privat. Det är fantastiskt roligt att det har tagits emot så bra.

Någon tv finns dock inte i vardagsrummet…

–Tidigare hade jag en gigantisk soffa där, med tillhörande schäslong. Den var såklart vansinnigt bekväm, och när man hade satt sig tillrätta var fjärrkontrollen i handen och innan man visste ordet av var tv:n på, utan att man hade en aning om vad som stod i tv-tablån. Ett okynnestittande som vi nu har skalat bort.

Av: Maria Roswall Foto: Cecilia Liljeton

LÄS MER: Carolina Gynning: ”Välkommen till mitt hippiehus”