Herman Lindqvist: ''Gustav III – inte den du tror''
Gustav III är nog den av alla våra kungar som de flesta har en uppfattning om, men dessvärre har den vanligaste uppfattningen om kungen mycket litet med verklighetens Gustav III att göra. Många ser honom som en tillgjord fjolla som talar svenska med fransk brytning. Verklighetens Gustav var i själva verket den förste kungen på femtio år som varfödd i Sverige och som från barndomsåren talade flytande svenska.
Han var mycket stolt över detta och visade sig vara en stor talare. Han var ingen fjolla utan fysiskt en mycket uthållig och tålig man som kunde rida i många timmar utan att bli trött. Då andra frös i sina pälsar kom han i tunna sidenkläder. Moderna krigshistoriker har skrivit att han kunde ha blivit en stor fältherre för han hade vad som behövdes: Fysiskt mod, lugn i svåra situationer, fantasi, kreativitet och förmåga att fatta snabba beslut. Tyvärr saknade han det viktigaste: militär utbildning.
Under kriget mot Ryssland 1788 visade han gång på gång mycket stort mod och sinnesnärvaro. En engelsk diplomat som var med kungen i sjöslaget vid Svensksund, då den ryska flottan totalförstördes av svenskarna, skriver att Gustav III även under intensiv beskjutning bevarade sitt lugn. Han flyttades under striden i en liten slup från ett fartyg till ett annat. En granat träffade slupen så illa att en av roddarna slets i bitar, men kungen greps inte av panik. Och under markstrider inne på ryskt område var han med om anfall och tvingades flera nätter att sova direkt på marken.Detta är dokumenterat.
VIDEOS FRÅN svenskdam
Man tror att alla människor på 1700-talet var orenliga och luktade illa, och visst var möjligheterna till att hålla sig ren begränsade, men vad Gustav beträffar så lät han inreda två badrum på slottet. Han använde bägge och tog ett bad två gånger i veckan. Hans frukostar var däremot – för oss moderna människor – lite egendomliga. Varje morgon ville han helst äta två skålpund kalvkött (ca 840 gram) med en rejäl portion färskt smör, allt nedsköljt med ett glas Vin du Cap. Denna frukostmeny gav honom med åren en viss rondör, som han försökte dölja med flaggduk hårt lindad om magen under västen.
Hans politiska fiender, som t ex riksrådet m.m. von Fersen påstod att Gustav var bara ca 150 cm lång, men hans bevarade kläder visar att han var 170. Däremot hade han små fötter, storlek 36 på skorna. Den falska bilden som vi har i vår tid av kungen är naturligtvis hans fienders beskrivningar samt författare som August Strindberg. Det är roligare med en fjollig franskbrytande kyng på teaterscenen, än en cool krigare som bevarar sitt lugn.