Herman Lindqvist: ''Kungliga äro icke av ett finare slag''
Sveriges riksdag blandar sig numera inte i hur kungabarnen uppfostras. Men så har det inte alltid varit. Under den så kallade frihetstiden, då det var riksdagen som bestämde och kungarna hade mycket lite att säga till om, beslöt den svenska riksdagen att det var ständernas rättighet och skyldighet att forma de kungliga barnen.
Därför bestämde de att prinsarna måste läras att ”kungliga personer icke äro av finare slag skapade än andra människor, lika eländiga uti början av deras livstid, lika skröpliga under fortgången, uti ändalykten lika dödliga med dem inför Gud på domens dag lika ringa och föredömliga för deras laster och odygder; att folkets val är grunden till deras höghet; och att den Allerhögste icke skapat människosläktet för tjugo familjers särskilte lystnad.”
Ständerna skrev att prinsarna måste ”hållas tarvligen uti mat och kläder, på det att deras egen sparsamma hushållning måste tjäna undersåtarna till eftersyn”. Prinsarna måste resa mycket i landet, bo hos enkla människor för att förstå hur vanligt folk hade det. Prinsarna var blivande kungarna Gustav III och Karl XIII samt deras yngre bror Fredrik Adolf. Prinsarnas apanage skulle inte vara högre än riksrådens lön. Prinsessan Sofias Albertina var då bara ett år gammal, så hon nämndes inte alls i de här instruktionerna.
VIDEOS FRÅN svenskdam
Riksdagens beslut låter som något som kunde ha beslutats under kulturrevolutionen i Kina eller som ett förslag under de röda åren i Sverige på 1960-talet. Men Sveriges riksdag var så radikal redan år 1754.
Vad tror ni kronprinsessan Victoria skulle säga om hon fick ett sådant här riksdagsbeslut på bordet? För den drabbade modern till prinsarna, drottning Lovisa Ulrika, gift med kungen Adolf Fredrik, var alla mått rågade för länge sedan. Den stolta och häftiga drottningen var uppväxt vid ett enväldigt hov i Preussen. Hon hatade dessa ständer som hon tyckte hade förödmjukat henne, hennes barn, kungen och hela fursteämbetet till vilken hon och hennes fäder varit födda sedan 1400-talet. Hon kunde aldrig förstå hur till exempel bönder kunde bli riksdagsmän och tas emot av kungen.
Det var bara i Sverige som bönderna bildade ett eget stånd i riksdagen. Självklart gick hon till motattack. Allt vad hon trodde på och levde för var hotat. Hon var övertygad om att ständerväldet måste störtas med en revolution. Hon samlade en liten krets av rojalistiska adelsmän omkring sig och tillsammans planerade de en statskupp, men allt misslyckades på grund av att en av medarbetarna flippade ut en berusad afton och kuppen avslöjades i förtid. Som vi ofta har konstaterat: allt var inte bättre förr.