Herman Lindqvist: ''Kulorna ven på kvällarna''
Kuppen i Aten 1967 skapade svarta rubriker över hela Europa. Pansarbilar omringade parlamentet, tusentals vänstersympatisörer, bland dem kompositören Mikis Theodorakis, och förre premiärministern Giorgios Papandreou och hans son vänsterpolitikern Andreas Papandreou arresterades. Olympiastadion fylldes med gripna vänstersympatisörer. Det var utegångsförbud på nätterna, kulorna ven kring dem som vågade sig ut på kvällarna.
Jag var då nyss fyllda 24 år och utsänd medarbetare för Göteborgs Handels - och Sjöfartstidning. Det fanns ännu inget internet, inga mobiler och alla utlandssamtal måste bokas genom centralväxelns censur. Man fick bara tala engelska i telefon. En enda mening på svenska och förbindelsen bröts för den kvällen.Tre brutala överstar hade tagit makten. Folket hukade under störtskurar av nya order och befallningar över radion som, däremellan bara spelade marschmusik. Militärjuntan hade tagit makten för att ”rädda nationen från kommunistiska konspirationen” dit hörde även långt hår på unga män samt rock-musik. Alla greker till vänster om mitten fruktade att gripas vilken timme som helst.Många var rädda för ett nytt inbördeskrig. Gömda vapen grävdes upp.
Den unge kungen, Konstantin och hans höggravida danska drottning Anne-Marie och dottern Alexia satt omringade av pansarbilar i kungafamiljens herrgårdsliknande villa Tatoi, utanför Aten. Rykten de första dagarna sa att kungen låg bakom kuppen. De svenska journalisterna i baren på lyxhotellet Grande Bretagne vid Syntagma, torget mitt i stan, kallade kungen för en ”diktator”, som var helt styrd av sin ”fascistiska” mor den tyska prinsessan och ”Hitler-vännen” Frederika. I baren på Grande Bretagne var analysen mest likt ett fyrverkeri av lösa rykten åt alla håll. Ingenting gick att kontrollera eller få bekräftat. Kungen teg - han kom aldrig med något radio eller TV-tal till nationen.
VIDEOS FRÅN svenskdam
Historikerna säger i dag att han stödde tanken på en statskupp mot vänstern, men det blev inte den kupp han ville ha, allt gick över styr. Han ska ha sagt till en amerikansk diplomat att överstarna var ”otroligt korkade högerextrema missfoster som kör pansarbilar till Greklands undergång”. Han hade inga egna lojala trupper för en motkupp. Det kom rapporter om att de gripna oppositionella torterades. Jag besökte den svenska författarinnan Sun Axelsson på fångön Leros, hon hade hemska ögonvittnesberättelser från fängelset. Svenska ambassaden sköttes av Ingmar Bergmans bror, Dag Bergman. Han var rullstolsburen, drabbad av polio, men hans hjärna var briljant, hans politiska analys strålande.
Efter några månader släpptes Andreas Papandreou och flydde till Sverige. Efter en misslyckad motkupp flydde Konstantin och hans drottning med den då nyfödde sonen Pavlos och dottern Alexia. Det blev 40 år i en ekonomiskt stram exil i London för Konstantin, som alltid kallade sig grekernas kung. Hans nära släktskap med de regerande kungahusen gjorde att han fick vara med på ett hörn då Europas kungligheter möttes, gifte sig eller begravde varandra. Han var lite som den fattige kusinen från landet, som fick sitta i bakgrunden, anonym för de flesta. Drottning Margarethe var hans svägerska. Kung Carl Gustaf kusin med hans fru. Han var syssling till kung Charles och gudfar till prins William. Han drömde om en motkupp i Aten, ännu så sent som 1975. Allt misslyckades. År 2003 fick han återvända till Grekland. Då ville bara 11% av befolkningen att han skulle bli kung igen. Han avled förra året 82 år gammal och ligger begravd vid kungafamiljens begravningsplats vid Tatoi.