Diana – evigt saknad, aldrig glömd
Lady Diana Spencer föddes som tredje dotter till earl John Spencer och hans fru Frances. Familjen hade både anor och förmögenhet, och barndomshemmet var beläget på ägorna till drottning Elizabeths weekendslott Sandringham.
Här fanns en prunkande park med vidsträckta gräsmattor, perfekta för fyra barn och deras vildsinta lekar.
Diana gillade att städa!
Diana var en aktiv flicka som gärna deltog i den stora familjens hushållsgöromål. I tonåren arbetade hon extra hemma hos sin äldre syster Sarah – som städerska!
Senare i livet, när hon hade gift sig med prins Charles, skrev Diana en gång ett brev till en barndomsvän, där hon beklagade sig över att hon inte fick tvätta och stryka sina kläder själv. Hon tyckte sådant var roligt!
– Hon var alltid glad, retades och skojade med de anställda, berättar Mary Clarke, familjens barnsköterska.
Men ett år innan Dianas födelse hände något som tog familjen hårt. De två äldsta barnen var flickor, och när tredje barnet föddes och visade sig vara en pojke stod glädjen högt i tak.
Familjens första tragedi
Men den lille dog dessvärre samma dag han föddes. Efter den tragiska händelsen blev ingenting sig riktigt likt i familjen. Tre år gammal fick Diana visserligen en lillebror, Charles, och föräldrarna fick sin efterlängtade arvinge. Men deras relation hade fått en allvarlig spricka.
Diana var bara åtta år när föräldrarna skilde sig. Hennes mor hade en utomäktenskaplig affär med Peter Shand Kydd, arvinge till en tapetindustri, och lämnade sin man. I samband med skilsmässan tog Frances med sig de två yngsta barnen, Charles och Diana, och bosatte sig i London.
Men efter ett besök hos fadern vägrade han låta barnen åka därifrån, och efter en rättegång (där barnens mormor vittnade till pappans fördel!) tillerkändes han vårdnaden om Diana och hennes lillebror Charles.
När Diana var 15 år förändrades hennes liv igen. Fadern gifte om sig med Raine, grevinna av Dartmouth och enda dotter till författarinnan Barbara Cartland.
Kom inte överens
Diana och hennes syskon kom inte överens med styvmodern, och att deras mamma flyttade till Skottland i samma veva gjorde inte saken bättre. Kanske var det här Dianas skörhet grundlades? När Diana fyllde 18 år fick hon en egen lägenhet i Kensington i födelsedagspresent, och där bodde hon tillsammans med tre väninnor. Men tiden som ung, glad societetstjej i storstaden blev inte så lång, för runt hörnet väntade ett liv som prinsessa.
Diana hade visserligen mött prins Charles redan som 16-åring – han var då 29 år gammal och inbjuden till familjen Spencers gods Althorpe på jakt.Men det skulle dröja tre år innan Charles började uppvakta den unga Diana. Charles hade i unga år träffat sitt livs kärlek, Camilla Shand, men när prinsen aldrig kom till skott gifte hon sig med Andrew Parker Bowles istället.Charles romanser under åren hade varit korta – en av dem var för övrigt med Dianas storasyster Sarah – och så snart allmänheten fått nys om dem hade han avslutat relationen.Charles och Diana blir musikal på BroadwayLäs mer
Men med Diana blev det annorlunda. Hon visade sitt intresse genom att komma och titta på när Charles spelade hästpolo på Guards Polo Club i Windsor, och han bjöd med henne på en segling.
Steg för steg utvecklades deras relation, och trycket på prins Charles att äntligen gifta sig ökade också.
En dag i februari 1981, när Charles var på skidsemester i Klosters i Schweiz, ringde han till Diana och sa att det var något han ville fråga henne om när han kom hem.
Hemlig förlovning
Några dagar senare friade han till Diana på Windsor Castle – och fick ett blygt ja. Förlovningen hölls hemlig några veckor innan den offentliggjordes den 24 februari 1981.
Sagobröllopet stod samma sommar, och i centrum för en hel världs nyfikna ögon stod den blott 20 år gamla Diana.
Den nyblivna, unga prinsessan tog folket med storm, men det stod snart klart att hon inte bara var vacker, glamourös, stilsäker och karismatisk.
Diana hade också en mörk, dyster sida, som stundtals var svår att tränga igenom. Charles, som tillhörde en annan generation och dessutom var uppvuxen i den stela brittiska kungafamiljen, förstod aldrig riktigt hur han skulle handskas med den sidan av sin hustru.
Lekfull prinsessa
Å andra sidan var den unga prinsessan en frisk fläkt, som utstrålade livsglädje och värme.
Hon behandlade sina två söner med en moderlighet och lekfullhet som ingen hade sett en kunglighet göra.
Diana utstrålade både skörhet, styrka och folklighet. Kombinationen var förtrollande och det brittiska folket dyrkade sin prinsessa.
Den unga, skygga prinsessan fann snart sin roll, och det dröjde inte länge innan hon överglänste sin make i medierna. Hon engagerade sig tidigt för aidsoffer, hemlösa och drogmissbrukare samt längre fram även i kampanjen mot landminor.
Kvinnliga kungligheter har ju av tradition ofta engagerat sig i behjärtansvärda frågor, men att så tydligt rikta in sig mot samhällets mest utsatta var något relativt nytt.
Diana framstod tveklöst som den mest empatiska och naturliga i det tillknäppta brittiska kungahuset, och blev snabbt omåttligt populär.Inom några år hade hon också fullgjort sin plikt och fött två söner, ”an heir and a spare”, en arvtagare och en reserv.Kate och William reser i Dianas fotspårLäs mer
– Familjen är det allra viktigaste i livet, hävdade Diana bestämt.
Även detta var något ganska nytt; kungligheter brukar av tradition sätta plikten framför allt – i alla fall utåt. Men sönerna var ljuset i Dianas liv.
William föddes den 21 juni 1982, nästan på dagen ett år efter bröllopet, och drygt två år senare föddes Harry.
Den första tiden som mamma har Diana beskrivit som den lyckligaste perioden i äktenskapet med Charles.
Och trots alla möten med presidenter och superkändisar var det sina pojkar hon alltid längtade hem till. Diana hade också barnasinnet i behåll, vilket smittade av sig.
– Hon var själv lekfull och lite olydig till sin natur, har prins Harry berättat.
– Hon sa till oss ”gör vad ni vill, se bara till att inte åka fast”.
Bakom slottets stängda dörrar kunde Diana vara sig själv. Ibland kunde hon också dra med sig barnen till McDonalds för att äta hamburgare eller bara smita in på en bio, till livvakternas stora fasa.
Jag kan höra mammas bubblande skratt
– Hon var en otroligt rolig person som alltid hade nära till skratt. Jag kan höra hennes härliga bubblande skratt än i dag, har prins Harry berättat.
Prins Charles var en tillgiven och humoristisk pappa, men mycket stelare, och han hade ibland svårt för att släppa loss.
Så här i efterhand är det lätt att se hur illa Charles och Diana passade för varandra. Ytligt sett var ju den unga, vackra och oskuldsfulla kvinnan perfekt för den brittiske tronarvingen. Dessutom var hon glad, full av liv, charmig och vacker.
Men hade man bara skrapat en aning på ytan skulle man ha sett de stora olikheterna. Medan Diana var känslig, nyckfull och praktiskt begåvad, med en längtan efter barn och familj, var prinsen mer av en teoretiker med rörligt intellekt men känslomässigt kontrollerad.
Diana och Charles var olika
Och faktum är att de var varandras motpoler när det kom till intressen. Charles tyckte om att jaga, spela polo och diskutera konst och arkitektur, medan Diana hade mer ungdomliga intressen, som mode, vänner, musik och festligheter.
Men i själen var hon högkänslig och bar på en molande rädsla för att bli övergiven; enligt fadern var Diana den av syskonen som tagit mest skada av föräldrarnas skilsmässa.
Skilsmässan var oundviklig
Diana önskade inget hellre än att bli älskad och få slösa med kärlek på sin egen familj. Kanske var det denna längtan som gjorde att hon inte var så lyhörd för varningssignalerna i relationen till prins Charles.
Det omaka paret skilde sig efter 15 år som gifta, och skilsmässan vann laga kraft den 28 augusti 1996, men då hade de redan levt separerade i fyra år. Diana fick ett belopp om 17 miljoner pund mot att hon lovade att aldrig uttala sig offentligt om skilsmässouppgörelsen.
Buckingham Palace meddelade också att Diana även fortsättningsvis, som mor till de två prinsarna William och Harry, skulle betraktas som en medlem av kungafamiljen.
Foto TT