Exklusiv intervju! Kungen berättar om Stenhammar – och framtiden för sitt yngsta barnbarn

Välkomna till kungaparets weekendslott – 20 rum stora Stenhammar utanför Flen. Här, bland böljande ängar, vackra ekbackar och betande kor, kan de koppla av på helgerna och rå om varandra i lugn och ro. Det är bara en dryg timme med bil från Drottningholm och de åker hit ”så ofta de hinner”.

– Alla människor behöver en plats att höra hemma på och vårda. För mig personligen är Stenhammar just en sådan plats, säger kungen.

Vi sitter på en bänk utanför det rödmålade stallet. Eftermiddagssolen värmer, men han behåller vintagehatten på eftersom håret är lite bångstyrigt i blåsten. Han är klädd i kavaj och känns avslappnad, skämtsam och glad. Kungen tycker om att prata om sitt gods, som han arrenderar av svenska staten, men som han ärvde tillträdet till från sin farfars bror prins Wilhelm 1966.

Idag bedriver han ett ekologiskt jordbruk här och har faktiskt mellan 300 och 600 ekologiska dikor och avelstjurar av raserna Simmental och Angus. Han är väldigt intresserad av skötseln och kommer gärna med och tittar när en ko ska kalva, berättar personalen.

Så många lugna stunder blir det sällan för kungaparet när de kommer hit.

– Oftast hinner man inte med så mycket när man är här heller. Vi är ofta ute och promenerar i skogen med hundarna. Jag tycker det är jättefint och härligt att bara få njuta av naturen, men sen är det alltid något man ska titta på.

– Det här är ett stort gods med närmare 2000 hektar. Det är någon röjning i skogen, någon gallring eller ett hus som ska renoveras, och jag är väldigt intresserad av det som händer. Det är drottningen också och vi sitter ofta vid kaffebordet och pratar om saker som ska göras. Nästan som vilken man och hustru på landet som helst, säger kungen och ler.

Stenhammar tillföll svenska staten 1903 i enlighet med hovmarskalk Robert von Kræmers testamente. Där framgår att huvudbyggnaden skall arrenderas ut till en manlig avkomma ur släkten Bernadotte och helst till hertigen av Södermanland om någon sådan finns.

Därför fick prins Wilhelm, som var just hertig av Södermanland, ta över arrendet av godset och han bodde på Stenhammar i 30 år fram till sin död 1965, då han avled i sömnen 80 år gammal.

Det var då dags för en ny era och året efter tog den 19 år gamle kronprins Carl Gustaf över slottet.

– Ja jösses, det har blivit några år sedan jag fick möjligheten att ta över det här. De första åren var jag här väldigt mycket och även sen när jag blev med familj och barnen var små. Då var vi ofta här och bodde i den lilla flygeln.

– Men sen när vi flyttade till Drottningholm 1981 så hade vi kanske inte samma behov av att åka hit för då hade vi naturen och rekreationen direkt utanför knuten. Så det var en period då jag inte var här så ofta, säger kungen och blickar ut över skogen.

Men för tio år sedan när alla barnen hade flugit ut kom så plötsligt längtan efter Stenhammar slott tillbaka.

– Jag blev intresserad igen och vi är här så mycket som möjligt, säger kungen.

Han förverkligade också sin gamla dröm om att bli bonde och drog igång en stor verksamhet med ett modernt jord- och skogsbruk.Precis som på många större gods finns här även gott om byggnader (runt 150 stycken!) och de kräver mycket underhåll.

För sex år sedan drog kungen även igång en omfattande renovering av slottet. De 20 rummen på 1400 kvadrat rustades upp till toppskick. Den vita fasaden fick ny färg och det gjordes en omfattande dränering. Notan landade på 35 miljoner kronor, men det var absolut nödvändigt, berättar kungen, eftersom slottet hade stått tomt och ouppvärmt sedan 1966.

– Så här i efterhand kan man ju fundera över det och tycka att det kanske inte var så klokt, men det var den rekommendationen vi fick från Fastighetsverket. De sa att det skulle vara nyttigt för huset att släcka ner allting och bara låta det följa med i naturens temperatur.

Sedan renoveringen blev klar finns det mycket plats för barn och barnbarn att komma på besök och kungen avslöjar att han gärna står vid grillen om kvällarna. Ekologiskt kött finns det ju gott om.

Just denna dag är inte bara prinsen, utan även prinsessan Sofia och lille prins Alexander här. Sofia strosar lugnt omkring med barnvagnen längs grusvägarna i väntan på att Carl Philip och kungen ska bli klara. Carl Philip smiter då och då iväg och ger sin hustru en kyss och kungen kindpussas förtroligt med sin svärdotter utanför stallet. Han lyfter på skynket till barnvagnen och skojar ”Finns det någon här?”.

– Ja, det hoppas jag verkligen, skrattar Sofia och så tittar de ömt på den sovande prinsen.

Som hertig av Södermanland kommer Alexander att ta över arrendet av Stenhammar den dagen kungen inte finns längre.

Han känns väldigt stolt över sitt färskaste barnbarn och säger med värme:

– Jag hoppas att också han i framtiden ska känna att han hör hemma här. Precis som hans far och farfar gör.

Av: Anna von Koch

Foto: Stella Pictures, IBL, Charles Hammarsten