Förklarar intima bilden – därför blev kändismannen matad av Victoria

Stefan Odelberg har en lång karriär inom showbusiness bakom sig. Men ett gig står ut från resten: Victoriadagen 2003.

Kronprinsessan Victoria fyllde 25, och om man kollar på bilder från evenemanget är det en serie som genast drar blickarna till sig. Den där Stefan Odelberg blir matad av kronprinsessan – med ett kinderägg.

Efter reklamen: Se kronprinsessan Victorias födelsedagsklänningar genom åren

Stefan Odelberg förklarar märkliga bilden

– Jag hade köpt det där kinderägget på en bensinmack inför uppträdandet. Jag sa det till kronprinsessan: vad ger man en kvinna som har allt? Jo, en överraskning, säger Stefan när Svensk Dam ringer upp.

– Det var en otrolig dag, och jag minns fortfarande jättemycket. Det var så mycket som hände. När jag kom dit hade jag ett uppdrag: få kungen att skratta. Och det lyckades jag med.

Det har gått tjugo år, men Stefans minne är knivskarpt. Han kan i detalj redogöra för hela showen.

Den första delen av Stefans framträdandet involverade en mini-stålman som sköts ur en kanon och landade på Öland. En stor succé, minns Stefan. Den andra delen var ett korttrick – med en twist.

Stefan klev ner till kungen och drottning Silvia, som satt i publiken.

– Jag drog ett återkommande skämt där jag "råkade" kalla kungen för "svärfar" hela tiden. Han garvade som fan. Jag är ju en van underhållare, man anpassar sig efter publiken, men här märkte jag att det bara var att köra på, säger Stefan.

"Victoria matade mig"

Kungen och Silvia fick märka ut ett kort som Stefan inte fick se men som han sedan skulle presentera. Kortet var kort därpå spårlöst försvunnet – tills det dök upp i Victorias kinderägg.

– Jag frågade henne om hon ville dela på chokladen kring överraskningen. Och så frågade jag om hon kunde tänka sig att mata mig, vilket hon gjorde. När hon var klar bad jag henne att öppna plastägget som blev kvar. Och där låg kortet! säger Stefan.

– Jag måste vara den ende som blivit matad av kronprinsessan. Utom pojkvännerna kanske. Och barnen då. Men utöver det är jag unik.