Johan T Lindwall: Regnet under kröningen var prinsessan Dianas tårar från himlen
LONDON. Jag ryser – fortfarande. Vilken otrolig kröning! Men samtidigt kände alla att det fanns en person som skakade på sitt huvud i sin himmel. Det var ju inte så här det var meningen att det skulle sluta.
Det finns kröningar och sedan finns det kröningar.
I Sverige hade vi senast en kröning när Oscar II blev kung 1873. Sedan dess har de efterföljande svenska monarkerna valt att avstå kröningen som en formell sak.
Britterna vet hur man skapar en kunglig fest eller händelse.
Vi minns än i dag bröllopet mellan prins Charles och framlidna prinsessan Diana eller nu senast drottning Elizabeths sista färd.
Vi som nu var på plats i London för kung Charles kröning blev därför inte förvånade över den monumentala uppvisning i prakt och klass som brittiska kungahuset satte upp.
Kung Charles och drottning Camilla färdades genom London i den mest praktfulla vagnen av dem alla - The Diamond Jubilee State Coach. Den byggdes 2006 när Elizabeth fyllde 80 år, men användes först 2012. Har gjorts av delar från Henry VIII:s krigsskepp Mary Rose.
I flera dygn hade britterna köat längs med gatorna inne i centrala London för att få en skymt av kung Charles på väg till sin blivande kröning.
Sedan drottning Victoria till sin kröning 1838 åkte från Buckingham Palace till Westminster Abbey har det blivit en tradition bland kungligheterna.
Kung Charles morfar George gjorde så vid sin kröning 1937 och även hans framlidna mor Elizabeth vid sin kröning 1953.
När jag stod där i hällregnet nu utanför Buckingham Palace på kung Charles kröning kunde jag inte låta bli att tänka på ödets ironi.
På kung George och på drottning Elizabeths kröningar var det lika dåligt väder – öppen himmel. Detta trots tiden på året, maj och juni.
Inne i Westminster Abbey var världens kungligheter och politiker samlade. Vår kung Carl XVI Gustaf på hedersplatsen längst fram tillsammans med dottern kronprinsessan Victoria. Kungligheterna placeras efter sittande tid på tronen och släktband.
Där och då inne i Westminster Abbey blev det så uppenbart:
Sprickan mellan far och son.
Placerad i någon slags skamvrå, långt bakom de andra kungligheterna, satt prins Harry.
Inklämd mellan prins Andrews döttrar. Harrys storebror William satt längst fram med hela sin familj. Prins Charles syskon satt också långt framför Harry.
Det var ingen inne i Westminster Abbey som inte tänkte tanken:
Så tragiskt.
Harry var dessutom ensam.
Efter alla kontroverser och bråk hade hustrun Meghan valt att stanna kvar hemma i Los Angeles i USA.
God Save The King!
Charles smörjdes på huvudet, händerna och bröstet med olja på oliver från Oljeberget i Jerusalem.
God Save The King!
Den äldsta kungen att hittills krönas i Storbritannien, 74 år. Senast var det William IV, 64 år, 1830.
Den flera timmar långa kröningsceremonin avslutades med att sonen William gick fram till pappa Charles. Kungen hade S:t Edward-kronan i guld, från 1661, på huvudet och nu svor sonen William honom evig trohet.
”Tack, William!”, ska Charles ha viskat enligt brittisk media.
Stackars Harry!
Samtidigt skanderades det gång på gång:
God Save King Charles!
Gud bevare kung Charles!
När det senare blev dags för den traditionella familjebilden från balkongen på slottet saknades två personer, prins Harry och prins Andrew, den sistnämnda för de sexuella anklagelser som tidigare ställts mot honom.
När kung Charles och numera drottning Camilla vinkade till folket så satt Harry i en bil på väg till flygplatsen.
15.45 lyfte hans plan med British Airways mot Los Angeles flygplats LAX. Hemma väntade sonen Archie som på farfar Charles kröningsdag själv fyllde 4 år – ödets ironi ännu en gång.
Tänk, hela familjen skulle ju varit på plats för Charles kröning!
När Harry lyfte mot USA var det sista gången han besökte sitt hemland på väldigt länge.
Finns det en himmel är jag övertygad om att en viss person satt där denna dag på sitt moln och tittade ner och skakade på huvudet.
Det var ju absolut inte så här det skulle sluta:
Yngste sonen utfryst och rent av mobbad av sin egen far.
Den här dagen skulle det ju vara fest och glädje. Inte så här.
Jag är övertygad om att Diana grät i sin himmel.
Regnet som sköljde ner över oss dödliga här på jorden i London var framlidna prinsessans tårar.
Tårar av sorg över en splittrad familj.
