Kungafamiljens mörka hemlighet: Systrarna gömdes i decennier – låtsades att de var döda
1941 dödförklarades två unga kvinnor, kusiner till drottning Elizabeth. Men i själva verket låstes de in på ett mentalsjukhus där de sex decennier senare dog, lika ensamma som de levat. De fick inte ens en gravsten. Men visste du att det fanns fler familjemedlemmar på samma sjukhus? Vi har grävt i den tragiska historien.
I Netflix-serien The Crown blottläggs en av den brittiska kungafamiljens allra mörkaste hemligheter: Två av drottning Elizabeths kusiner dödförklarades på 1940-talet, men i själva verket levde de i flera decennier undangömda på ett mentalsjukhus.
En väl bevarad hemlighet i 46 år
I den storslagna serien anstränger man sig för att bredda bilden av drottning Elizabeths gärning och belysa skeenden som inte varit så kända för allmänheten. Ett av de mer omtalade avsnitten på detta tema är när prinsessan Margaret gräver fram denna mörka hemlighet.
Många tittare chockades och greps av de två systrarnas öde. Faktum är dock att även om det inte talats mycket om denna sorgliga historia var den inte helt okänd för omvärlden. Men det var inte prinsessan Margaret som avslöjade den – det var pressen som fick nys om den 1987.
Men i The Crown är det alltså Margaret som drar fram familjehemligheten i ljuset. Det är när den medelålders prinsessan (ännu en gång) kämpar med sin identitet och sin plats i familjen och i livet som hon av en ren slump kommer historien på spåren. Det är hennes terapeut som har hört vaga rykten om två systrar, kusiner till prinsessan Margaret, som sitter på någon form av institution.
Terapeuten undrar i serien om det kanske finns en ärftlig koppling till Margarets psykiska hälsa. Prinsessan slår förstås ifrån sig – de två kvinnorna är ju döda sedan decennier tillbaka; enligt Burke´s Peerage (en form av adelskalender) avled de 1940 respektive 1961. Men Margarets nyfikenhet är väckt, och hon börjar forska i saken. Det visar sig att terapeuten hade rätt, hennes kusiner Katherine och Nerissa Bowes-Lyon lever men hålls gömda.
Inga besök eller pengar från familjen
De två systrarna var brorsdöttrar till drottningmodern och alltså kusiner till Elizabeth och Margarets på mammans sida. Systrarna placerades på Earlswood sjukhus redan 1941, när de var i 20-årsåldern. Inga pengar betalades ut för deras räkning under alla dessa år, förutom 125 pund årligen till sjukhuset.
”De förstod mycket mer än man kunde tro”
Said Onelle Braithwaite, en sjuksköterska som arbetade med Katherine och Nerissa, har berättat: ”När drottningen eller drottningmodern var på tv blev båda två väldigt intresserade och glada – det var uppenbart att det väckte någon form av minne till liv. Det var så sorgligt, tänk bara vilket liv de kunde ha haft...! De hade inget språk men de kunde peka, gestikulera och göra ljud, och när man lärde känna dem förstod man ganska väl vad de ville säga. Om de hade de fått hjälp hade de säkert kunnat lära sig att prata. Det var två underbara systrar och de förstod mycket mer än man kunde tro.”
En plastbit med siffror istället för gravsten
Det var väl känt bland lokalbefolkningen att institutionen hyste nära släktingar till kungafamiljen, men deras egen familj låtsades inte om deras existens. Sista gången man vet att någon besökte dem var på 1960-talet – inte ens på systrarnas begravningar dök någon familjemedlem upp. Storasyster Nerissa avled 1986, vid 66 års ålder, och hennes grav utmärktes initialt bara av en plastbit med siffror.
Först när systrarnas existens kom till allmänhetens kännedom ordnade familjen med en gravsten. Sjukhuset stängde 1997, och lillasyster Katherine flyttade då till en annan institution innan hon gick bort 2014, 86 år gammal.
Varför var det då så viktigt att gömma systrarna? Ja, för det första får man ju hålla i minnet att detta inträffade på 1940-talet. Att placera människor med handikapp på institution var då inte alls kontroversiellt – men att skriva om historien och få dem dödförklarade är förstås att gå ytterligare ett stort steg.
Släktingar försökte först få det att framstå som att noteringen om systrarnas död berodde på någon form av slarv eller otydlighet, men eftersom det fanns specifika dödsdatum var det få som trodde på den förklaringen. Extra anmärkningsvärt blev det också eftersom drottningmodern, som alltså var kvinnornas faster, var beskyddare av Mencap, en organisation som arbetade för personer med mentala handikapp.
Ytterligare tre familjemedlemmar på sjukhuset
Men Nerissa och Katherine var inte ensamma i familjen om att ha en funktionsnedsättning. Deras mamma Fenella, som alltså var gift med drottningmoderns bror, hade även tre systerdöttrar som satt på samma sjukhus. Enligt experter fanns det troligen en defekt gen i släkten, som gjorde att vissa av pojkarna avled i unga år medan vissa av flickorna drabbades av en funktionsnedsättning.
Inom en kunglig familj är det genetiska arvet givetvis av yttersta vikt, eftersom ämbetet som monark ärvs. Man var därför rädd att hela kungafamiljens lämplighet skulle ifrågasättas om sanningen kom ut. Detta var dock en helt onödig åtgärd – det fanns ju ingen genetisk koppling mellan flickornas mamma Fenella och hennes svägerska drottningmodern.
Fasaden framför allt
Och även om det sannolikt inte stämmer att det var prinsessan Margaret som grävde fram historien, så är det lätt att förstå varför manusförfattarna valde den vinkeln. Prinsessans engagemang i de två systrarnas tragiska öde blir förstås extra starkt mot bakgrund av att Margaret själv aldrig kände att hon passade in i kungafamiljen. Episoden i The Crown levandegör både familjens strategi att hålla skenet uppe oavsett vad, och prinsessan Margarets ständiga känsla av att inte passa in.