Kungen kritiseras för sin åtalsimmunitet –
arga rösterna som även påverkar Victoria
Carl XVI Gustaf kan enligt svensk lag inte straffas för brott.
I Regeringsformen, en av Sveriges fyra grundlagar, står det nämligen i femte kapitlet, paragraf sju: "Konungen kan ej åtalas för sina gärningar."
LÄS MER: Kungen i stort bråk om bilen – hovet fick rycka in
– Det har sin historiska förklaring och hänger ihop med statsimmuniteten, att en stat inte ska kunna utöva domsrätt eller använda tvångsåtgärder mot en annan stat, säger Joakim Nergelius, professor i rättsvetenskap vid Örebro universitet och rättsvetenskaplig författare.
Kungen kan inte åtalas om han bryter mot lagen
Givetvis osannolikt, men kungen skulle med andra ord kunna ge sig ut på en mord- och rånturné land och rike runt utan att det får några som helst rättsliga konsekvenser. Han kan dock tvingas till domstol i civilrättsliga mål gällande skadestånd eller avtalstvister.
Monarkens straffrättsliga immuniteten begränsas av Romstadgan, som Sverige följer. Det innebär att kungen kan åtalas för folkmord, brott mot mänskligheten, krigsförbrytelser eller aggressionsbrott och kan åtalas vid internationella brottsdomstolen, ICC.
För kungen gäller åtalsimmunitet – så blir det för Victoria
Åtalsimmuniteten gäller enbart kungen själv. Det är ämbetet i sig som ger skydd från straff. Det innebär att drottning Silvia, kronprinsessan Victoria, prins Carl Philip, prinsessan Madeleine och resten av kungafamiljen kan tvingas inför skranket om de inte håller sig lagen.
– Kungen kan göra vad som helst. Men det gäller bara honom själv, resten av kungafamiljen kan straffas, säger Joakim Nergelius.
Så med andra ord. När kronprinsessan Victoria en dag tar över tronen kommer hon att åtnjuta straffrihet. Men vare sig prins Daniel, prinsessan Estelle eller prins Oscar kommer ha samma fördel.
Om kronprinsessan Victoria i framtiden skulle begå ett brott utomlands är det troligt att hon omfattas av den diplomatiska immuniteten.
LÄS MER: Nya filmen på drottning Silvia – köpet årets Majblomma
– Det är en lurig fråga. Men regenten skulle med största sannolikhet skyddas av statsimmuniteten, samma som diplomater åtnjuter, och i värsta fall bli hemskickad till Sverige, säger Joakim Nergelius.
Enda anledningen till att kungen, eller i förlängningen kronprinsessan Victoria, skulle tvingas avgå som regent är om de konverterar till en annan religion än "den rena evangeliska läran". Det är ett måste för regenten att tillhöra den svenska kyrkan.
– Skulle kungen sedan bli senil, eller väldigt sjuk och oförmögen att fullgöra sina plikter under sex månader eller längre, då kan det bli så att kronprinsessan Victoria får ta över i hans ställe. Men var går den gränsen? Det är en inte okomplicerad fråga, säger Joakim Nergelius.
Arga röster om den kungliga åtalsimmuniteten
Att kungen i dagsläget enligt svensk lag inte kan straffas är ett faktum som genom åren upprört och lett till debatt.
Lena Olsson, Västerpartiet, skrev i en interpellation i riksdagen 2012, i samband med att uppgifter cirkulerade om kungens och hans vänners eventuella samröre med grovt krimminella:
"Mot bakgrund av de uppgifter som för närvarande cirkulerar i medierna om kungens och hans närmaste vänners kontakter eller eventuella kontakter med gravt kriminella kretsar förefaller kungens åtalsimmunitet, grundad på principer från det kungliga enväldet när kungen sågs som Guds ställföreträdare på jorden, som klart obsolet. Frågan om kungens immunitet, bortsett från en mycket begränsad aspekt, har inte övervägts sedan Grundlagberedningen 1972 föreslog dess fullständiga avskaffande. Därför vill jag fråga justitieminister Beatrice Ask: Finns det inte anledning att nu på nytt låta utreda och överväga frågan om statschefens immunitet, och avser justitieministern att ta initiativ till det?"
Och hon är genom åren inte ensam i att ifrågasätta kungens åtalsimmunitet. När monarken 26 augusti 2005 i Norrköping körde på en annan bil bakifrån var Jeppe Johnsson, ledamot i justitieutskottet, kritisk till att kungen har straffrihet i trafiken.
– Man utsätter både sig själv och andra för fara om man gör fel i trafiken. Det behöver inte vara att man druckit alkohol, sa han till SR.
Peter Althin, kristdemokratisk ledamot i justitieutskottet, ansåg att kungens straffrihet borde ses över:
– Min utgångspunkt är att i ett modernt demokratiskt samhälle så ska alla människor behandlas lika. Då kan man börja fundera på om kungen eller diplomater ska ha en egen gräddfil eller om de ska behandlas som andra medborgare, det är väl värt att fundera på.
Johan Nergelius säger:
– Det blir absurt sett till den tid vi lever i. Jag tycker att man kan titta över åtalsimmuniteten.
Hovets egna ord om det brännheta ämnet
Hovet själva håller gärna en låg profil i debatten gällande kungens straffrihet. Men de gånger monarken råkat i trubbel använder de sig gärna av en rad bortförklaringar gällande varför det blev som det blev. "Kungen kände sig förföljd", är ett klassiskt citat i samband med en misstänkt fortkörning.
Eller också blir svaret ett ickesvar.
När Carl XVI Gustaf nyligen sågs kör sin sportbil i uppskattningsvis 140 kilometer i timmen sa hovet presschef Margareta Thorgren:
– Det är inget jag kan kommentera.
– Var medlemmarna ur kungafamiljen befinner sig är inget som vi går ut med.
Foto: TT