Kungliga förlossningar genom tiderna...

Snart är det dags för kronprinsessan att föda sitt och prins Daniels andra barn. Men hur gick det till förr i världen, när det var dags för en kunglig förlossning? Inte alltid en dans på rosor precis. Det kunde vara innebära prinsbonus, party och läkare som brändes på bål.

Läs mer i vår historiska berättelse här.

Mytiskt kejsarsnitt

Enligt myten kom Julius Caesar till världen med kejsarsnitt (sectio cæsarea). Men högst troligen är det bara en myt, eftersom Caesars mor överlevde förlossningen – och på den här tiden var ett kejsarsnitt lika med döden. Ingreppet användes bara för att rädda ett levande foster ur en död kvinna.

https://www.instagram.com/p/BBN_pfmFSGV/?tagged=juliuscaesar

Läkare brändes på bål

Det var länge otänkbart med män i förlossningsrummen, och 1552 brändes en tysk läkare på bål sedan han ertappats vid en förlossning i kvinnokläder. Under 1600-talet började dock läkarna göra anspråk på att få förlösa kungligheter – det gav pengar och prestige.

Bättre betalt för prinsar

Barnmorskan Louise Bourgeois förlöste flera hovdamer i Paris i slutet av 1500-talet och anlitades även av drottning Maria av Medici under hennes sex förlossningar. Men lönen var beroende av barnets kön; femhundra livres om det blev en pojke och trehundra om det blev en flicka.

Handplockat proffs

När drottning Ulrika Eleonora väntade barn rekryterades den kända tyska barnmorskan Catarina Wentin till Stockholm, och 1682 hjälpte hon den blivande kung Karl XII till världen. Hovbarnmorskan fick 800 daler silvermynt om året i lön, medan hovläkaren Johan von Hoorn bara fick 300 daler – och förvägrades tillträde till förlossningsrummet.

Oväntad vändning

På 1680-talet lyckades tyska hovbarnmorskan Justine Siegemundin vända ett foster som låg fel i magen, och hon anlitades därefter av flera hov i Europa. Läkaren Andreas Peterman i Leipzig upprepade försöket, men lyckades inte och tvingades medge att hon var kunnigare än han.

Så här såg ett kungligt dop ut förr: Interiör från Slottskyrkan då Gustav III:s andre son, hertigen av Småland, döptes 1782. Oljemålning av Elias Martin.

Festlig förlossning

Efter tolv år som äkta makar blev kung Gustav III och drottning Sofia Magdalena 1778 äntligen föräldrar till lille kronprins Gustav Adolf. Egentligen måste drottningar och kronprinsessor föda inför publik, men denna gång fick vittnena stanna utanför den kungliga sängkammaren – dock med öppen dörr. Under den utdragna förlossningen serverades vittnena generöst med mat och dryck, så när den lille prinsen föddes var stämningen rejält upprymd …!

Ut härifrån!

Samma år välsignades även Frankrikes kungapar med ett barn, efter åtta års väntan. Över hundra personer trängdes i den kungliga sängkammaren för att kontrollera att allt gick rätt till – man klättrade till och med upp på möblerna. Drottning Marie Antoinette svimmade och kung Ludvig XVI röt ”ut allihop!” – men ingen lydde. Det slutade med att hovfolket fick släpa ut besökarna. Hädanefter fick ”bara” den kungliga familjen, kanslern och några ministrar närvara vid kungliga förlossningar – det vill säga omkring 12 personer.

Bedövning, tack

När drottning Viktoria av Storbritannien 1853 skulle föda sitt åttonde barn ville hon pröva smärtlindring med kloroform. Kungafamiljens präst motsatte sig detta, eftersom det var Guds vilja att kvinnan skulle lida under förlossningen. Men när värkarna satte in bad drottningen ändå sin hovläkare om kloroform. Drottning Viktoria använde kloroform även när hon födde sitt nionde och sista barn, och smärtlindring vid förlossningar blev därefter allmänt accepterat.

Av AnnaClara von Hofsten

Foto: Stella Pictures, Nationalmuseum