Prins Carl Philips och prinsessan Sofias beteende på operan väcker ilska: "Det skaver"
Prins Carl Philip och prinsessan Sofia väckte upprörda känslor med sitt beteende på Kungliga operan.
Prins Carl Philip och prinsessan Sofia hade en överraskning för prins Alexander, 7, prins Gabriel, 5 och lilla prins Julian, 2 i helgen. Prinsparet tog med hela familjen till Kungliga operan för lite kultur! De tog med kusinerna prinsessan Estelle och prins Oscar och såg "Var är smörgåsen?", en nyskriven opera av Pija Lindenbaum.
"I föreställningen fick hela publiken – unga och lite äldre – att ta del av det alltid lika viktiga budskapet: det går bra att vara precis den du är!" skriver prinsparet i ett Instagram-inlägg.
Prinsparet får kritik efter beteendet på Kungliga operan
Men prinsfamiljen levde själva inte upp till pjäsens budskap. Det hävdar i alla fall Expressens recensent Hanna Höglund, som hade med en anmärkningsvärd passus i sin recension av "Var är smörgåsen?".
“På premiären skaver det i den av allas lika värde så genomsyrade Lindenbaum-världen när publiken inklusive gamlingarna ombes ta av sig skorna och sedan trängs ihop på annars luftiga bänkrader utan annan förklaring än att det är en säkerhetsfråga. Varpå prins Carl Philip kommer in med fru och två barn till reserverade platser längst fram. Med skor på", skriver Hanna.
"Kände mig väldigt maktlös"
Pija Lindenbaum är annars känd för att skriva böcker med stort patos. Hon har prisats som en av våra stora bilderboksförfattare och flera av hennes skapelser, som Gittan och Lill-Zlatan, har fått kultstatus.
VIDEOS FRÅN svenskdam
– Jag kände mig väldigt maktlös som barn. Jag hade en pappa som satte väldigt strikta gränser. Han behövde inte hota eller något, han var bara en väldigt kraftfull auktoritet som jag rättade mig efter. Han fick mig att känna mig ganska maktlös gentemot honom. Och då blev det ju också nåt som gick vidare för mig, att jag kände mig maktlös i andra situationer, säger Pija i en intervju med SVT.
– Det förhåller jag mig ofta till i mina böcker: barndomens maktlöshet. För jag tycker det är synonymt på något vis, barndom och maktlöshet.