Protesten emot hur barnen behandlas i familjekrisen: "Mår oerhört dåligt"
Furstinnan Charlene av Monaco har omgärdats av stora orosmoln i princip hela året. Hennes hälsa har sviktat, och en långvarig sjukdom tvingade henne att stanna kvar i hemlandet Sydafrika i månader.
När hon väl kom hem till Monaco fick hon nästan ögonblickligen skrivas in på sjukhus.
– Det stod klart att min hustru verkligen inte mådde bra, säger furst Albert i en intervju med magasinet People.
– Hon var helt utmattad, både fysiskt och känslomässigt. Det blev för mycket, hon kunde varken klara det officiella, livet i stort eller ens att vara med familjen.
Bilderna på Monaco-barnen väcker ilska
Av förklarliga skäl uteblev Charlene helt från det traditionsenliga nationaldagsfirandet i Monaco. Men hon var ändå närvarande i någon mån.
Hennes barn, tvillingarna Gabriella och Jacques, höll båda upp skyltar från den kungliga balkongen på vilka det stod hälsningar riktade till Charlene: "Vi saknar dig, mamma".
Svensk Damtidnings chefredaktör Johan T Lindwall såg skyltarna – och undrar om dessa egentligen var en så bra idé.
– Man mår oerhört dåligt av att se det. Just att barn används på det här sättet, i ett så känsligt läge för familjen. Jag undrar lite hur hovet tänkt där, varför man valde det tillvägagångssättet. De är två små barn som är oroliga för sin mamma, vilket är fullt förståeligt, de måste få sakna henne i fred, utan att förvandlas till skylthållare som hela världen ska stirra ut. Nej, jag får en lite olustig känsla av detta, säger Johan T.
"Alla är väldigt oroliga för Charlene"
Konkreta uppgifter om Charlenes nuvarande mående är få till antalet. Vi vet att hon är inskriven på en klinik "någonstans i Europa".
– Jag tror att alla som följer det här dramat är väldigt oroliga för Charlene. Det är något som inte stämmer med hela saken, det är så många frågetecken i detta. Det har alltid surrat rykten kring henne och Albert, men nu är det inte rykten längre, nu har vi en rad handfasta omständigheter som pekar på att det står illa till, säger Johan T.