Unik intervju med Oscis Bernadotte: ”Victoria är en ljuvlig person”

När kungen i mars avslöjade att kronprinsessan Victoria skulle döpa sin lille prins till Oscar var det någon som blev lite extra glad – hennes kära släkting Oscar ”Oscis” Bernadotte af Wisborg, 95.

– Jag visste inte om det i förväg och jag tyckte att det var så roligt!

Svensk Damtidning träffar den charmante och faktiskt lite filmstjärnelike 95-åringen och hans förtjusande särbo Margot Ekelund, 95, i hennes prydligt inredda våning på Östermalm i Stockholm. Båda har nära till skratt och är otroligt pigga för sin ålder. De rör sig obehindrat, visar den vackra utsikten över Karlaplan och bjuder på kaffe med grädde i söta koppar.

Oscar berättar att han har träffat lillprinsen flera gånger. Första gången var när kungen och drottningen hade 100-årsmiddag för hans storasyster Dagmar von Arbin på Drottningholms slott i april.

– Då var lille prins Oscar med och jag tror att kronprinsessan ville markera att nu möts den yngste Bernadotten och den äldste. Det var väldigt fint gjort. Men Victoria är en ljuvlig person och vi är hemskt goda vänner.

Senaste gången Oscis mötte lillprinsen var när hon och prins Daniel bjöd in släkten till Haga slott efter Gunnila Bernadotte af Wisborgs begravning i slutet av september.

– Precis när vi skulle gå sa Victoria ”Nej, men vänta nu så ska jag hämta lille Oscis”. Han var jättefin, väldigt lik sin storasyster. Och det är kul att vi har samma smeknamn.

Att komma tillbaka till Haga slott var också speciellt och roligt för Oscar senior. Sist han var där var det 1940-tal i Sverige och prins Gustaf Adolf bodde där med prinsessan Sibylla och Hagasessorna. Kungen var inte ens född. Efter att kungens far, prins Gustaf Adolf, dog så tragiskt i en flygolycka 1947 var Oscis aldrig mer där.

– Det var rätt roligt att se det nu och jag kände igen mig precis.

För Margot, som aldrig hade varit där tidigare, låter det lite konstigt eftersom det för henne föreföll nygjort med mycket modern konst på väggarna.

– Men så hade de en tavla med drottning Désirée med den förste lille Oscar i knäet.

Han blev senare kung Oscar I och var Oscis farfars farfar. Hänger ni med? Vi tar det från början!

Greve Oscar Carl Emanuel af Wisborg föddes den 12 juli 1921 som tredje barn till ryttmästaren, greve Carl Bernadotte och friherrinnan Marianne de Geer. Paret hade redan femåriga Dagmar och hade tre år tidigare tagit farväl av son Nils, som gick bort i sjukdom bara två år gammal. De kom även att få dottern Catharina, när Oscis var fem år gammal.

Familjen bodde på godset Frötuna gård utanför Uppsala, där pappan bedrev lantbruk. Där fanns många djur, en smedja, ett snickeri, ett mejeri, en chaufför, en bok­hållare – och massor av barn i Oscis ålder, eftersom de anställda bodde där med sina familjer.

– Det var underbart med alla kompisarna. Vi spelade fotboll och hade ju ett eget fotbollslag. Sen jobbade vi i jordbruket, cyklade och jagade. Vi började med ekorrar, snöskator och duvor, men när vi blev äldre jagade vi större djur.

Ibland fick Oscis vara med när sysslingen prins Gustaf Adolf och prinsessan Sibylla kom ut till Frötuna och jagade och han minns dem som underbara människor. Men även farfars bror Gustav V, var där och han var jätterolig. Jakten kom att bli ett intresse som följde Oscis genom livet, även om han nu tvingats lägga bössan på hyllan.

I juni 1940 tog han studenten på Sigtunaskolan och två dagar senare gick han med i flottan – för att mer eller mindre ligga till sjöss under hela andra världskriget. En dyster ungdomstid kan tyckas, men visst fanns det ljuspunkter. En sådan var mötet med en viss Margot samma höst. De var båda 20 år och Oscar minns deras första möte på kusinen Gunnilas dans eller ”skutt” som det då kallades.

– Det var kärlek vid första ögonkastet och jag trodde vi skulle gifta oss, men så blev det inte, säger han.

– Nej, för jag var tvungen att flytta upp till Boden, där min pappa var chef över ett regemente under kriget, fyller Margot i.

Så det nyförälskade parets vägar skildes ofrivilligt åt och Margot gifte sig i stället med officeraren Ove Ekelund. De fick tre barn ihop.

Oscis kom att vara gift två gånger, först i sex år med Ebba och sedan i 40 år med Gertrud. Han och hans familj bodde på barndomsgodset Frötuna gård, där han precis som sin far bedrev lant- och skogsbruk.

Oscis och Margot umgicks inte mer, men sågs ibland på gemensamma vänners tillställningar, som dop och bröllop. Vad de då inte visste var att deras kärlek skulle få blomma ut på ålderns höst. För när de möttes igen vid en tillställning runt millennieskiftet fanns inte längre några hinder för dem att vara tillsammans. Margot tog mod till sig och bjöd hem Oscis på lunch och hon beskriver det som om det bara var att ta vid där de slutade.

– Känslorna bara fanns där. Det var väldigt kul, det kändes som om det bara var, säger Margot och Oscar instämmer.

– Ja, vi har väldigt trevligt ihop. Vi brukar till exempel åka en månad till vår våning i Antibes i Frankrike varje september.

De är väldigt fina tillsammans, håller hand och ger varandra komplimanger. Margot berättar att Oscar är en riktig charmör som gärna uppvaktar med blommor och middagar och varje år när hon fyller år bjuder han henne, hennes barn, barnbarn och barnbarnsbarn på kryssning i skärgården.

– Margot har skapat en underbar familj, säger han och hon ler tillbaka.

Vad betyder det att ha någon när man blir gammal?

– Det betyder oerhört mycket. Någon som ringer och hör av sig. Barnen behöver aldrig känna att mamma är ensam.

Av: Anna von Koch.

Foto: Karin Törnblom, Stella Pictures.