Let's Dance-Ann Wilson borta från juryn efter 18 år – samtalet med TV4
I 18 år har Ann Wilson suttit i Let's Dance-studion och bedömt dans på bästa sändningstid. Men när programmet återvänder 2025 lyser hon med sin frånvaro, och det är bara Tony Irving som kvarstår av originaljuryn.
I en stor intervju med Svensk Damtidning berättar Ann Wilson om livet efter Let's Dance, känslorna kring beslutet, kärleken, och livet bakom kulisserna.
Ann Wilson om pappans bortgång
Hej Ann! Hur är livet för dig just nu?
– Jag kan inte klaga på hur livet är just nu. Jag har haft en jobbig period, min pappa gick bort den andra januari, så det har varit en tung tid, både för mig, och hela familjen. Det har satt perspektiv på livet på många sätt. Men i övrigt har det varit ett jättebra 2024. Jag gjorde en lång resa och upptäckte Sydafrika med min 20-åriga son december, vi hade en underbar tid. Att komma i väg, bara vi två, var helt underbart. Innan det blir mycket resor för honom och skola, så passade vi på att göra något kul ihop och det var superhärligt.
– Jag har ju en dans- och träningsakademi i Helsingborg, och den går ju året runt, så där är jag nästan sju dagar i veckan i olika former. Sedan är jag mycket ute och reser, och håller i träningsresor och tjejevent, och jobbar mycket som konferencier och föreläser. Sen är sändningstiden precis slut för Kompani Svan, som jag var med i höst så det var ju också en härlig utmaning i livet.
Var det så tufft som det ser ut på tv?
– Ja men det är ju det! Och jag kan säga med facit i hand, att det var ju kanske tuffare än vi hade trott. De fysiska utmaningarna hade jag inga problem med. Jag gillar att ta i, men jag var inte medveten om att jag är räddare än vad jag trodde. Jag tyckte saker var mer obehagligt än jag tänkt mig faktiskt. Så där lärde jag mig något nytt om mig själv.
Du sa att du hade haft ett bra 2024 – men med facit i hand: vad lämnar du bakom dig i det gamla året?
–2024…det var mycket klokskap. Jag fick med mig jättemycket lärdomar om mig själv, och livet, som jag tog med mig. Vissa saker som man gjorde, som man kanske inte skulle ha gjort, och tog några inte så kloka beslut alltid... Men samtidigt så har jag också fått med mig en lärdom som jag inte hade kunnat få på något annat sätt. Och det är det som är lite skönt, att vi kan fortsätta lära hela tiden.
Vad ser du mest fram emot i ditt liv just nu?
–2025 har jag två otroligt spännande projekt framför mig, som jag tyvärr inte kan berätta så mycket om nu. Det ena är på tv, och det andra är jobbmässigt.
– Privat så är det mycket tid med familjen. Jag har ju min mamma nu, som jag försöker tillbringa så mycket tid jag kan med. Och överhuvudtaget familjelivet, som jag har lite mer tid till nu. Jag har ju haft 18 år bakom mig av att vara borta på våren, i Let’s Dance. Det kommer vara saknat absolut, men samtidigt så är det ju underbart att kunna grilla en fredag eller lördag kväll med familjen – och liksom njuta av livet. Det ser jag verkligen fram emot!
Du har en son, Tom. Ser du några drag av dig själv i honom?
– Ja, absolut. Han har samma driv, och samma, jag brukar kalla det gumption. Han har en jävlar anamma och massa idéer. Men sen har nog fått sitt pappas lugn, och det är en bra kombo. Hans driv och hans livskraft, det har han nog fått från mig – och så har han sin pappas lugn.
Har du något område i livet där du känner att det finns förbättringspotential?
– Ja, absolut. Kanske ge mig själv lite mer tid i vardagen. Det är ofta man sätter mycket annat framför: jobb, vänners behov och familj. Ibland ska jag bli lite bättre på att bara sitta och ta en kopp kaffe, och tycka att det är helt okej att jag får göra det, utan att ha någon press. Så det ska jag också försöka bli bättre på.
Är du bra på att tacka nej till saker?
– Nej, det vill jag inte säga. Jag är för nyfiken på livet! Jag är lite den typen av människa – jag kommer aldrig ångra något jag gjort, det kan jag bara lära av eller så blir det skitbra. Men det är allt det jag inte gör som jag kommer att tänka: det där skulle jag ha testat! Därav att jag har seglat över Atlanten, varit med i Kompani Svan, bakat och varit med i Sveriges Mästerkock VIP.
Finns det något som du har tackat nej till? Där du har satt en gräns?
– Ja, det finns ganska många grejer jag tackat nej till. Men det har väl varit för att jag har känt att det inte är utmanande för inte sinnet eller kroppen. Det har varit saker jag inte känt varit rätt för mig. Så jag tackar nej om det känns fel eller behövs. Men jag tackar ja för jag är nyfiken och vill testa på saker! Jag flyttade till London som 16-åring, och har lagt hela mitt liv i princip på dans. Så att göra de här andra grejerna det är väl lite att ta igen missad tid, i andra delar av uppväxten.
Så tog Ann Wilson TV4:s chockbesked
Nu fortsätter Let's Dance med en ny jury. Hur tog du beskedet att du inte är med längre?
– Jag tror inte jag tog det inte illa på något sätt. Jag är så otroligt glad och stolt att jag fått använda min utbildning under alla de här åren. Jag har pratat om saker som jag kan, och jag har aldrig behövt ett manus. Jag har aldrig behövt någon som har talat om hur jag ska tänka eller tycka – jag har fått vara precis mig själv! Därav kan jag tycka att det var en bra tid att avsluta, för mig också.
– Så som jag har förstått det, kommer programmet nu att gå in på lite andra saker, som jag inte är expert på, och det finns kanske någon som är bättre på just det. Och då är det väl kanske bättre att någon annan sitter där. Men jag kommer att sakna det absolut, och om tillfället ges på något annat sätt, i någon annan form, så hade jag gärna suttit i en jury.
När du tackade ja till Let's Dance, hade du någon aning om hur stort det skulle bli?
–Jag hade ingen aning! Jag var livrädd. När vi gjorde premiären av Let’s Dance, så var det jag, Tony, Dermot och Maria Öhrman. Och vi var så rädda! Precis innan det drog igår, och det är ju direktsändning, kom de fram och sa att det är ungefär 2 miljoner förväntade tittare på premiären! Och då höll vi på att dö allihop, för vi visste inte riktigt hur vi skulle hantera det. Men kul har det varit – och jag är otroligt tacksam för den tiden.
Det pratas ju ofta om att Let's Dance är ett kärleksprogram. Stämmer det...?
– Nu måste jag tala om att jag sitter bara i juryn, jag är inte i några träningssalar, jag ser inte de här sakerna bakom kulisserna på samma sätt…! Men visst har det blivit några kärlekspar. Niclas Wahlgren och Laila Bagge, hittade ju varandra där igenom, och Cissi Erling var ju tillsammans med Martin Lidberg många år. Och så har vi har ju bästa paret som fortfarande håller ihop: Tony Rickardsson och Christina! Så det är ju många som har hittat varandra genom Let’s Dance. Jag tror att man öppnar upp känslor och ett känslospektrum som är större än i det vanliga vardagslivet. Men sen om det har pågått andra saker bakom kulisserna och stängda dörrar, det vågar jag inte säga….
Vad hade varit drömprojektet för dig i tv?
– Jag har ett drömprojekt. Och det är inte riktigt en talkshow, vi pratar inte varken Carina Bergfeldt eller Bianca, utan en talkshow med en twist. Det har jag alltid velat göra, så det får vi se om det blir det i framtiden.
VIDEOS FRÅN svenskdam
"Aldrig sett kändisskapet som en plåga"
Du slog ju nästan igenom över en natt, trivs du med det kändisskapet eller har du någonsin tyckt att det har känts jobbigt?
–Nej, jag har älskat att vara del av det. Dansen har ju varit min stora passion sen jag var ung tjej. Så jag har bara tyckt att det har varit fantastiskt att vara del av det växande intresset av dans i Sverige. Så det har väl varit det som har drivit mig, att jag tycker det är kul!
– Och framför allt att se när människor varit så engagerade i Let’s Dance. Man mötte folk på gatan och de kunde säga: ”Åh, varför tyckte ni så? Jag tycker han var bäst.” Jag tyckte det var bara härligt. Jag har aldrig sett på det som en plåga. Den enda gången det har varit lite jobbigt, det var ju när sonen var yngre. Jag kunde ta en dag på stan med honom, och det kom fram mycket folk. Då kunde han ibland känna sig lite... Ja, det var ju hans dag med mamma.
Är det så att du har någon särskild i ditt liv?
– Just nu har jag ingen i mitt liv. Men det är ganska skönt att bygga styrkan i sig själv. Jag har väldigt bra och fantastisk kontakt med min ex-make, som är Toms pappa. Sen har jag en fantastiskt härlig relation med mitt ex, vi delade på oss under början av 2024, men har haft en fin tid och kontakt efteråt. Så vi ses ofta och gör massa kul grejer ihop i alla fall och så får vi se vad framtiden möjligt visar…
Du känner inte att du måste ha någon vid din sida?
– Nej, jag har ju levt mer eller mindre i en relation med min man i 20 år, men jag trivs väldigt bra själv. Jag har en stor familj, stort umgänge och älskar mitt jobb. Så jag har mycket att göra, men det är klart att hittar man rätt och det blir bra så är det alltid fantastiskt. Det vill man väl, men just nu så är det jättebra som det är!
Foto: TT