PG Gyllenhammars plötsliga ändring i äktenskapsförordet – arvet osäkert
Den 21 november rapporterades det att näringslivsprofilen Pehr G Gyllenhammar, bland annat tidigare vd av Volvo, avlidit 89 år gammal.
PG Gyllenhammar död – blev 89 år
Förutom tidigare Volvo-vd, gjorde PG även ett enormt intryck på det internationella näringslivet.
Därför är det ingen hemlighet att han lämnar efter sig ett enormt arv, vilka beskrivs i flera äktenskapsförord.
Det första åtta förorden berör hans första hustru Christina, som gick bort för 16 år sedan. De var gifta i 50 år innan PG träffade sin andra fru som han var gift med i två år.
VIDEOS FRÅN svenskdam
Äktenskapsförordet mellan PG Gyllenhammar och hustrun
Det tredje och sista var tillsammans med kanadensiska Lee Welton Croll, som PG var gift med från 2013 till hans död. Enligt deras äktenskapsförord skulle tjänsteinkomster, pension och aktier som förvärvats eller mottagits efter ingåendet av äktenskapet utgöra giftorättsgods – bland dessa ingår bostaden på Östermalm, rapporterar Expressen.
Egendomar som parterna skaffat innan de ingick äktenskap, och avkastningen på dessa, ska enligt förordet räknas som enskild egendom.
Ändringen i äktenskapsförordet
Men i februari 2019 lades ett uppdaterat äktenskapsförord. Däri står helt andra bestämmelser kortfattat med stora bokstäver, skrivet i London där paret bodde vid tiden.
Där stod det klart att PG inte kan göra anspråk på tillgångar som hustrun ägde eller skulle äga. Istället skulle dessa räknas som hennes enskilda egendomar. Tillägget gällande giftorättsgods kring det var struken, men all annan egendom omfattades fortfarande av giftorättsgods.
I slutet av förordet står det tydligt att svensk lag ska tillämpas gällande äktenskapets ekonomiska förehavanden.
Arvet från PG Gyllenhammar osäkert
Tio månader senare kom ytterligare ett äktenskapsförord, som förklarar det tidigare ogiltigt. Det senaste undertecknades i Toronto december 2019.
Oklarheterna gör därför arvet från PG Gyllenhammar osäkert.
– Det är arvslagen i det land där den avlidne var bosatt i som gäller, alltså då kanadensisk lag, om inte den avlidne har bestämt i testamente att det är arvslagen i det land där den avlidne var medborgare i som ska gälla. Jag skulle gissa att det finns ett testamente som bestämmer hur kvarlåtenskapen efter honom ska fördelas, förklarar Arne Larsson, jurist på byrån Familjens Jurist och arvsexpert, till Expressen.