Suzanne Axells okända tragedi – lämnades
I en ärlig intervju med Svensk Dam berättar hon nu om sorgen efter vännen som gick bort, om att bli lämnad – och hur det fått henne att inse vad som är viktigt i livet.
Hon är den trygga och varma programledaren i långköraren Fråga Doktorn på SVT.
Ja i snart 18 års tid har Suzanne Axell, 64, engagerat lyssnat på tittarnas livsöden och krämpor. Kanske inte det mest upplyftande ämnet, men tv-programmet är omåttligt populärt med över en miljon tittare varje vecka.
– Jag tror att hemligheten är att det finns en värme och medmänsklighet i programmet, säger Suzanne.
Visst kan det också vara jobbigt att pendla 130 mil i veckan, från lägenheten i Stockholm till tv-studion i Umeå. Men Suzanne får väldigt mycket uppskattning från sina tv-tittare och det ger henne kraft att fortsätta år ut och år in.
– De känner att jag bryr mig om dem, tar vanliga människors problem på allvar. Sedan tror jag att programmet är så populärt eftersom vi inte krånglar till det. Vi använder inga konstiga ord för jag vill att alla människor ska förstå. Dessutom är jag inte programmets medelpunkt utan tittarna är mina kompisar, säger hon.
Hemma hos Suzanne Axell
Svensk Damtidning befinner sig hemma i Suzannes varma och ombonade fyrarumslägenhet i Stockholm. Här trängs arvegods, loppisfynd och samlarobjekt med en brokig konstsamling, djurmönstrade gardiner och vackra renässansinslag som lampetter och kristallkronor. Suzanne är särskilt förtjust i allt som är vackert och älskar glada färger.
– Jag har många saker som betyder mycket för mig och jag har mycket varma färger. Jag skulle inte stå ut med att ha allt vitt. Det skulle vara som att bo i ett bårhus, säger hon.
Här bor också sambon Jörgen Wedebrand, 64, och hittekatten Svans, som Suzanne haft sedan 2010. Den stora och svartvita hankatten är lite avvaktande till främlingar, men är annars Suzannes ”gullepojk”.
– Jag har älskat alla mina katter, men Svans är världens goaste. Han är den pratigaste katten jag har haft och pratar jättemycket med mig när jag kommer hem efter att ha varit i Umeå. Det är som att han vill berätta allt som har hänt här hemma medan jag varit borta, säger Suzanne och skrattar.
Efter en hektisk höst med det eviga pendlandet upp till Norrland står julen och dess lugn äntligen för dörren. Blomsterfantasten Suzanne älskar att pyssla och har skapat en stämningsfull atmosfär med julstjärnor och amaryllis i vackra kreationer.
– Blommor är nog det jag lägger mest pengar på, förutom att köpa solrosfrö och hjälpa djur. Jag arbetade extra i en blombutik som ung och älskar att frossa i de vackra buketterna, säger hon.
Från första advent till tjugondag knut dukar hon gärna med det vackra julporslinet Noel, som hon började få av sin mormor Lily, morfar Ingvar och mamma Anita redan på 70-talet.
– Jag är född mellan jul och nyår och de tyckte att jag var lite bortglömd på min födelsedag, så de började ge mig den här, så att jag kunde duka upp till en bra middag.
Suzanne Axell förlorade en nära vän i corona
Morföräldrarna lever inte längre. Men mamma Anita, 85, är en pigg senior som bor några minuter bort. På julafton kommer hon och Suzannes systrar Annelie, 61, och Wictoria, 56, på besök. De byter julklappar och njuter av en stillsam jul tillsammans.
– En dag har man en jul där någon fattas och då går det kanske upp för en hur mycket vi hade. Det här året har varit lite speciellt. Jag har förlorat en nära vän i corona och det gör att man tänker till lite. Man vet inte hur många fler jular man får tillsammans och man får ta till vara på dem istället för att sitta och gnälla över julen. Det är det alldeles för många som gör. I år behöver vi julen, med dess godhet och omtanke, mer än någonsin, säger Suzanne.
Julen är framförallt barnens högtid, men i familjen Axell finns det bara vuxna. Varken Suzanne eller hennes systrar har några.
– Jag har aldrig varit sugen på att skaffa barn. Inte mina systrar heller. Man behöver inte gå i sina föråldras fotspår, säger hon.
Suzanne Axell lämnades som barn
Suzanne påpekar att det inte har varit något dramatiskt beslut, men säger att det självklart bottnar i saker från barndomen. Hennes pappa hittade en annan kvinna och lämnade familjen när hon var åtta år. Han kom aldrig tillbaka. Suzanne såg hur hennes ensamstående mamma slet hårt för att få ihop livet och ekonomin att gå ihop.
– Hon hade inte så gott om pengar, men vi kom varandra nära. Hon trollade med knäna och fick även mycket hjälp av mormor och morfar. De har betytt så mycket för mig. Utan dem vet jag inte hur vi hade klarat det.
Suzanne och hennes systrar tillbringade sina somrar med morföräldrarna i Roslagen och de firade även jul ihop.
– Vi hade fantastiska jular där snön föll över Stockholm, där morfar som varit kock i det militära lagade jättegod mat från grunden. Där levande ljus brann och alla väntade på varandra när vi öppnade paket. Det fanns ingen hets och det tror jag är viktigt när man är barn. Våra jular slutade inte förrän vid Tjugondag Knut, då vi dansade vid granen. Det var jättekul det med!
Namn: Suzanne Axell.
Född: 27 december 1955.
Bor: I en lägenhet i Stockholm. Lantställe vid vackraste sjön i Roslagen.
Familj: Sambon Jörgen Wedebrand, 64, hittekatten Svans. Mamma Anita, 85, systrarna Anne-Lie, 61, och Wictoria, 56.
Gör: Programledare för Fråga Doktorn på SVT.
Fina meriter: Är hedersdoktor i medicin vid Karolinska institutet ”för sina stora insatser inom Karolinska institutets intressesfär". Blev Årets "mappie" 2015 och har fått medalj från ryska Tjernobylfonden, för sitt reportage om barnen som får fira en sommar utan bekymmer i Sverige.
LÄS MER: Anna Skipper lämnade Sverige utblottad – livet med nya kärleken
LÄS MER: SVT-profilernas förvandling – åren efter mystiska avhoppen