Tv-stjärnan Ann-Britt Ryd Pettersson om sjukdomen: "Värmeböljan har varit rena rama behandlingen"
Solen har i sommar gassat över herrgårdsflygeln i Sörmland, där Ann Britt Petterson bor med sin familj. Hon har njutit till fullo av det vackra vädret och gillat när kvicksilvret i termometerna visat illrött.
– För oss reumatiker har värmeböljan varit rena rama behandlingen. Vi har haft en gudabenådad tid i sommar. Just att det inte är så stora lufttrycksskillnader har varit bra, säger Ann-Britt och förklarar att smärtan och de stela lederna blivit mycket bättre.
Trots sin sjukdom och den canceroperation hon genomgått ser hon pigg och fräsch ut. Man kan undra hur hon hittar styrkan.
– Jag arbetar både kvälls- och nattpass och har varit oerhört trött. Det ger mig mycket kraft att bo så här i naturen. Har jag ont i knäna, går jag ned till sjön och lyssnar på fåglarna, tittar på CNN på tv eller läser en bok.
Men nu har hon semester och ledigheten har varit stärkande och välbehövlig. Sörmland är idylliskt vid den här tidpunkten och hon trivs ypperligt i sitt vackra hem, som ligger naturskönt. Sedan trettio år tillbaka hyr hon och hennes man Björn Ryd ena flygeln i en 1800-talsherrgård. Barn och barnbarn förgyller tillvaron.
– I Stockholm har jag bonussonen Viktor med sin familj och vi har deras pojkar här. Det är jättehärligt. Vi har många killar i vår familj.
Dessutom har hon förmånen att umgås med sina egna vuxna söner, som annars bor USA.
– Min yngste, ”lille” Jacob, 25 år och 186 cm lång är hemma och umgås med mig nu. Den andra, Johan, 29, kommer hem senare i sommar.
Det är härligt med barn även när de är stora, tycker Ann-Britt.
– Livet förändras naturligtvis, det gör det. Jag minns när min äldste bara var bebis och jag tänkte ”ska den här bli fem år, få långa tår och säga emot sin mamma? Men det är mysigt när de är stora också. Vi tittar på film tillsammans och vi pratar mycket.
Hon kan sakna pojkarna som bor på andra sidan Atlanten. Båda har gått en collegeutbildning med storsatsning på hockeyn. För äldste sonen Johan, 29, gick det så bra att han spelade proffessionellt.
– I Wisconsin har de kunnat kombinera idrott på hög nivå och en bra utbildning. Det är suveränt. Det är många duktiga, svenska hockey- och fotbollsungdomar som fått scholarship för att kunna satsa professionellt. I Sverige är det svårare.
Som litet orolig mamma är hon glad att man på college kräver att hockeyspelarna har gallerhjälmar. Lite rädd har hon allt varit, att de ska bli av med tänderna eller tacklas för hårt. Men hon är ju själv sportintresserad och mycket stolt över sina duktiga pojkar.
Ann-Britt Ryd Pettersson har också bott, studerat och arbetat i USA samt rapporterat i omgångar från valrörelsen där.
– Jag tycker om att följa amerikansk politik och det vore roligt att arbeta där borta igen, säger Ann-Britt, som reste dit redan som 17-åring som utbytesstudent.
Kanske blir det en flytt dit igen? Jacob har en amerikansk flickvän och Johan en amerikansk fru.
– Om sönerna blir kvar i USA, funderar vi på att hyra nåt i Florida.
Ann-Britt Ryd Pettersson började sin karriär på lokalradion i Blekinge i slutet av 1970-talet. Därefter arbetade hon som programledare för det regionala nyhetsprogrammet Östnytt. År 1980 började hon arbeta på tv-sporten som första kvinnliga reporter och programledare på sportredaktionen.
Sedan 1984 arbetar hon för SVT:s nyhetsprogram Aktuellt och har under 1990 och 2000-talet varvat som utrikesreporter, programledare för Aktuellt och Gomorron Sverige samt redaktör på Rapport. I dag arbetar hon på SVT:s liveredaktion. Det passar henne väl. Ann Britt är påläst och intresserad av många olika ämnen. Hon har erfarenhet från direktsändning och tycker att det är kul med nyheter, vilket är viktigt för att kunna sända live.
– Efter attentatet i Paris bestämde SVT:s ledning att vi måste ha en skulle ha en liveredaktion som är i gång jämt. Mitt arbete är roligt och jag känner mig priviligerad. Just att det har varit så varierat, gillar jag. Det är viktigt journalistiskt. Jag är alltid öppen för nya utmaningar!
Läs mer: Väder-Nils om krisen: “Det var ett trauma att bli sjuk i tv”
Foto: Patrik Österberg