Herman Lindqvist: Marie Antoinettes sista ord – innan hon halshöggs

Efter reklamen: Herman Lindqvist svarar: Kommer Madeleine att göra en Megxit?

Varje år vid den här tiden brukar trogna rojalister samlas i Paris för att gemensamt minnas och sörja Frankrikes drottning Marie Antoinette, som halshöggs onsdagen den 16 oktober 1793.

Giljotinen stod vid Place de la Concorde i Paris, i dag ett livligt trafikerat torg med lyxhotellet Crillon. Ludvig XVI hade avrättats några månader tidigare på samma plats.

Det var under den intensivaste tiden av terror under den franska revolutionen. Kungaparet hade försökt rymma från Paris, men greps nära gränsen. Flykten hade varit planerad av den svenske greven Axel von Fersen, som hade en femtonårig nära relation med drottningen.

Han körde själv deras vagn ut ur Paris, men han var tvungen att lämna över tömmarna till några franska officerare. Fersen red ensam snabbt mot Belgien.

Marie Antoinettes sista ord

Drottningen råkade trampa bödeln på foten då hon steg upp i giljotinen. Därför blev hennes sista ord: “Min herre, jag ber om ursäkt, jag gjorde det inte med flit.”

Hon blev trettiosju år gammal.

I en intervju avslöjar nu Silvias anställda det alla undrat…

Drottningens anställda avslöjar Silvias hemlighet – och vägrar svara på känsliga frågan

Axel von Fersen fick dödsbudet i Bryssel fyra dagar senare. Han bröt helt ihop.

I ett brev till systern, Sophie Piper, skriver han: “Jag har nu förlorat allt vad jag haft i världen… Hon som utgjorde min lycka, för vars skull jag levde, ja min kära Sophie, jag har aldrig upphört att älska henne, jag kunde det inte, ej ett ögonblick har jag upphört att älska henne, och allt i världen skulle jag offra för hennes skull… Hon som jag älskade så, för vilken jag skulle kunna giva tusen liv, finns inte mera. Ack, Herre Gud, varför skall du lägga en sådan börda på mig, varigenom har jag förtjänat din vrede? Hon lever ej mer. Min smärta är outsäglig… Jag kommer alltid att att ha hennes bild för mina ögon, inom mig, minnet av vad hon var för mig skall komma mig att begråta henne evigt.”

Begravd med sonens hjärta

Det är troligt att Marie Antoinettes son, Louis Charles, hertigen av Normandie, var Fersens son. I dagboken skriver han nu: “Jag tänker på henne oavbrutet, på alla de ohyggliga enskildheterna av hennes lidande och på hennes barn, hennes olycklige son, på hans uppfostran som nu ej kan bli fullbordad, på den behandling han kanske är underkastad, på hur olyckligt det var för drottningen att ej ha sett honom under sina sista ögonblick…”

Då ätten Bourbon återfick kronan 1815 gravsattes Marie Antoinette i klosterkyrkan i Saint-Denis, i Paris utkant. Där förvaras även sonens hjärta. Louise Charles avled tio år gammal 1795. Han dukade under av fångenskapens umbäranden.

I dag tvistar två kungaätter om att vara de rätta arvtagarna till den franska tronen, nämligen den spanska grenen av Bourbon och huset Orléans.