Jenny Strömstedt avslöjar hemliga tecknet – då avslutar hon karriären som programledare
Hon hade fortfarande en examen att ta när hon fick jobb på den hetaste arbetsplatsen vid den tiden – TV4.
Jenny Strömstedt om jobbet på TV4
Sedan dess har Jenny Strömstedt hållit sig trogen kanalen. Och hon är glad att hon landade jobbet när arbetsmarknaden såg ut som den gjorde.
– Jag är tacksam över att ha klivit in i en bransch när den peakar. Då menar jag i bemärkelsen att det mesta var tillåtet, och att det fanns gott om pengar. Tv var the shit, och TV4 hade precis startat. Ingen var rädd för att testa nytt, eller låta oss – unga och oprövade – testa. Sedan dess har allt gått i ett, nya erbjudanden har kommit och jag har sagt ja, säger hon till Icakuriren.
”En cowboy-arbetsplats”
Parhästen blev Steffo Törnquist och snabbt blev duon en uppskattad sådan. Under åren har deras relation utvecklats till en fin vänskap, även om upplevelserna på arbetsplatsen skiljde sig markant.
– När jag började på TV4 var det i högsta grad en cowboy-arbetsplats. Direktörerna hade affärer med sekreterarna, och vi unga kvinnor fick göra känslojobben, medan killarna skickades ut på presskonferenser och vårbudgetar. Men om man vågade höja rösten så lyssnade cheferna. Och på något tvångsmässigt sätt höjde jag ofta rösten.
VIDEOS FRÅN svenskdam
”Aldrig varit nervös över hur det ska gå”
Självförtroendet menar hon kommer ifrån en pappa som peppade henne till att prova på. Det värsta som kan hända är att det går fel, eller inte alls.
– Så jag har kastat mig hals över huvud in i projekt, och aldrig varit särskilt nervös över hur det ska gå. Man har ju roligare om man säger ja till saker. Så jag har sagt ja, och sedan har jag suttit där och undrat hur det ska gå? Med tiden lärde jag mig att det inte blir sämre när jag gör det än när någon annan gör det.
Då slutar Jenny Strömstedt som programledare
Däremot menar hon att det fanns någon form av bekräftelsebehov som ledde henne till ett arbete framför kameran. Men jobbet som programledare är ingenting hon planerar att fortsätta med hela vägen till pensionen.
– Jag såg nog att om jag vågade ställa mig där så fick jag chans att göra roliga saker. Men det fanns säkert ett bekräftelsebehov i botten. Med stigande ålder är det inte lika viktigt att synas… säger jag nu när jag fortfarande har min plats. I takt med att jag blir äldre kommer det väl bli någon slags avvecklingsfas också för mig som programledare. Just nu känner jag ingen ångest över det, utan snarare: ”Åh, vad mycket tid jag kommer att få till mina pelargonier”, säger hon till Ica-kuriren.